Svensk Kirurgi nr 5-19

259 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 5 • 2019 Fokuserad operation Fokuserad primäroperation innebär ofta en snabb och enkel reoperation (för de få procent av patienterna som har persisterande hypercalcemi) efter- som det initialt begränsade ingreppet ger minskad ärrbildning. Det är dock viktigt att inför reoperationen ha en fullgod lokalisering. Kösituationen medför i stora delar av landet att man vill ha så få patienter som möjligt som riskerar att behöva opereras två gånger, varvid flera stora centra har börjat backa från en hög andel foku- serade operationer. Nationella guidelines avseende preoperativ utredning av hyperparaty- reoidism saknas och detta kanske är ett område för en nationell arbetsgrupp? FALLBESKRIVNINGAR Sekundär hyperparathyoreoidism Sedan följde en presentation avMartin Almqvist, Lund, av en svår patient med njursvikt och sekundär HPT samt bristande compliance. Patienten var opererad utan preoperativ lokali- sering med otillfredsställande resultat och därefter reopererad med lokali- seringsutredning. Efteråt följde en diskussion avseende lokaliseringsut- redningar pre- och postoperativt samt inför reoperation. I kommentarerna sas också att man bör kunna ställa krav på patienten och att operations- indikationen måste vägas i förhål- lande till compliance-problematiken. Operation av sekundär HPT är inte en botande operation på samma sätt som vid primär HPT, utan snarast en korrigerande operation som ska ställas mot medicinsk behandling. Almqvists slutsatser blev följande: • Paratyreoideor har ett variabelt ana- tomiskt läge och preoperativ lokali- sering bör sannolikt göras. • Patienter med sekundär hyperpa- ratyreoidism stimuleras i samtliga sina bisköldkörtlar och kan ha supranumerära körtlar. • Patienter med kronisk njursvikt behöver högre PTH än njurfriska för att hålla normalt kalcium. • Kanske ska preoperativ tvärsnitts- imaging för alla patienter med sHPT utföras. Hypoparatyreoidism efter tyreoidektomi Inga-Lena Nilsson, Stockholm, pre- senterade sedan ett fall rörande ett barn, som drabbats av appendicit och hypertyreos. Barnet hade satts in på antibiotika och Thacapzol och utvecklat neutropeni. Hon fick Lugols lösning (jod-jodkaliumlösning för att blockera tyreoidea och minska risken för okontrollerad utsvämning av tyreoideahormoner under opera- tionen) preoperativt och genomgick sedan tyreoidektomi och reimplan- tation av paratyreoidea. I samband med hosta postoperativt blev hon svullen på halsen och reopererades på grund av blödning. Möjligen påver- kade blödningen den reimplanterade paratyreoidean och patienten fick en svårkontrollerad hypocalcemi posto- perativt. Ett år efter operationen hade hon fortfarande behov av kalcium och D-vitaminsubstitution men successivt kunde kalkbehandlingen trappas ut. (Barn är mer utsatta än vuxna av hypoparatyreoidism, bland annat vad gäller tillväxt). Endoskopi visade total villusatrofi och patienten hade alltså celiaki. Kanske var det så att patienten redan preoperativt hade en autoimmun sjukdom med relativ hypoparatyreoidism. I diskussionen som följde funde- rades det också över doseringen av Lugols lösning till barn. Det är svårt att få barn att dricka den illasma- kande Lugols lösning och compliance påverkas av det. Egna synpunkter Sammanfattningsvis var detta ett mycket intressant symposium om misslyckade operationer och kom- plikationer till kirurgi, något som ju drabbar alla kirurger. Det var också givande med de diskussioner som uppstod med många olika inlägg från olika delar av landet.  Parathormon tillverkas av paratyreoideakörtlarna. Referat Kirurgveckan Martin Almqvist, Inga-Lena Nilsson och Erik Nordenström.