Svensk Kirurgi nr 5-19

271 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 5 • 2019 några kilometer bort. Kläder tvättas för hand. Hela dagen går åt till att överleva. Kostsam sjukvård Din granne får ont i magen och familjen säljer en del av sin mark för att få råd att ta sig till sjukhuset och bekosta en akut operation. Grannen kommer inte ut från operationssalen levande. Familjen sålde en viktig till- gång och slutade nu ännu fattigare än innan. (Läs gärna om Catastrophic Health Expenditure ). Du själv får ett ljumskbråck som hindrar arbetet på åkern. Din partner och dina barn måste göra allt jobbet själva. Du funderar på att åka till sjuk- huset för att få hjälp men du kommer ihåg din granne som inte kom ut från sjukhuset levande och ser hur famil- jen nu är utfattig som en konsekvens av sjukhusvistelsen och operationen. Du provar örtmedicin istället. Rädsla för kirurgi Vårdsökande beteende är komplext och konsekvenserna av avsaknad av kirurgi en realitet. En anledning att inte uppsöka vård som anges ofta är höga kostnader -men det är inte hela sanningen. Även om vård erbjuds helt utan kostnad så avstår ändå en del. Rädsla för kirurgi bidrar också till att människor inte får vård i tid. I projekten i Uganda var det flera patienter som inte dök upp för sin ljumskbråcksoperation. Olika svep- skäl angavs, till exempel brist på tid. Andra uteblev utan anledning. Deras medpatienter berättade att flera av de som uteblivit inte hade vågat komma. I Sierra Leone var det en patient som flydde från ope- rationsbordet när lokalbedövningen skulle ges. Utan att ha undersökt det när- mare så tror jag att det är ännu viktigare att göra rätt och selektera patienter väl i en låginkomstmiljö än hemma i Sverige. Om en patient dör, även om utsikterna att överleva var minimala, så får det långtgående konsekvenser för familjen, för för- troendet för vården och för framtida patienters möjlighet att få vård i tid. Att göra gott Medicin är inte någon exakt veten- skap och det oförutsedda ingår i konceptet. De flesta internationella initiativ bygger på en verklig vilja att göra gott. Ibland går det snett ändå. Typexemplet är den välvilja som gör att volymer av utgångna mediciner och medicinsk utrustning skickas till länder som har drabbats av katastro- fer eller är fattiga i största allmän- het. Mottagarna står då där med en katastrof, utan de mediciner och den utrustning som behövs och dessutom med läkemedel som kostar massor med pengar att destruera och utrust- ning som inte kan underhållas eller inte fungerar under de förutsättningar som råder. På vissa sjukhus finns rena begravningsplatser för medicinskt skräp, även kallat Junk for Jesus . Utöver detta har vi också team som flyger in för att hjälpa till men som inte har någon lokalkunskap och som i värsta fall bedriver vård som inte är lämplig och som rent av skadar mer än den gör nytta. Fattiga länder och havererade stater är många gånger för svaga för att säga nej och att kontrollera vad internationella team hittar på. Det spelar ingen roll hur god intentionen är om det man erbjuder inte stämmer överens med behovet. Konsekvensetiken måste Rädsla för kirurgi kan göra att patienter inte dyker upp för till exempel ljumskbråcksoperation. Global kirurgi