Svensk Kirurgi nr 6-19

300 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 Tre huvudmål Kunskapsstyrningsorganisationen har tre huvudmål; att optimera förutsätt- ningarna för bästa möjliga vård för varje patient i varje möte med varje vårdgivare; att verka för en nivåstruk- turering av vården; att undvika att styret av vården övergår i statlig regi (min tolkning). Dagmarreformen Dagmarreformen från 1984 hade som syfte att tillse att endast läkare med tillstånd från landstingen kunde få ersättning från försäkringskas- san för fritidspraktik. Därefter har det skett regelbundna förhandlingar mellan stat och SKL i vad som kallas Dagmaröverenskommelser. 2006 års överenskommelse innebar en riktad satsning av statliga medel till SKL för att tillgodose “God Vård”, det vill säga “säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, evidensbaserad och ändamåls- enlig som ges inom rimlig tid” vilket drog igång arbetet med kunskapsstyr- ning på allvar. Samverkansgrupp för kunskaps- styrning I detta syfte bildades under år 2008 Nationell Samverkansgrupp för Kun- skapsstyrning (NSK), ett forum för statliga myndigheter och SKL för att välja områden att studera djupare, att ta fram kunskapsunderlag och arbeta med nationella register. Man priori- terade då sjukdomar med stor sprid- ning (folksjukdomar); sjukvård med stora samhällskostnader; områden med stor geografisk variation i praxis samt juridiska och etiska aspekter. Detta ledde fram till att man valde ut fem programområden att loda dju- pare i: • Diabetes • Astma/KOL • Hjärta/Kärl (stroke) • Prevention i primärvård • Psykisk hälsa. Nationella grupper bildades och ett stort arbete lades ned. Styrning med kunskap Knappt tio år senare utvärderar Socialstyrelsen 2015 statens roll i vad som hänt i rapporten “Lång väg till patientnytta”. Man konstaterar att de nationella riktlinjer som utarbetats inom 15 olika områden inte haft till- räckligt genomslag. Målgruppen för de nationella riktlinjerna var i första hand beslutsfattande politiker och tjänstemän och inte enskilda vårdgi- vare. Kunskapsstyrning betyder här kunskap för styrning, det vill säga att de styrande skall ges vetenskapligt evidens för optimal styrning. Slut- satsen är att nationella riktlinjer inte har penetrerat ner till det enskilda patientmötet så att patienter fått nytta av resultaten i tillräckligt stor omfattning, att geografiska skillna- der kvarstår och att kommuner och landsting har svårt att omsätta kun- Den nya organisationen för kunskapsstyrning – ett resursslöseri med avsikt att jämka ihop flera svåra politiska önskemål Jacob Freedman, allmänkirurg på Danderyds sjuk- hus AB, överläkare, docent och Specialitetssak- kunnig (SPESAK) i Region Stockholm skriver om framväxten av NPO; Nationella ProgramOmråden. JACOB FREEDMAN Stockholm/Danderyd jacob.freedman@sll.se NPO