Svensk Kirurgi nr 6-19

301 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 skapen i kloka beslut. Man efterfrågar en organisation som ser till att kun- skapsstödet når ner till patientnivå och föreslår att arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop, att kunskapsstödet integreras i vårdens IT-stöd för att gagna mötet mellan professioner och patienter, att uppföljningsstrukturer skapas samt att processer för att ta fram kunskaps- stöd behöver utvecklas. Styrning av kunskap Vid denna tidpunkt sker en glidning av betydelsen kunskapsstyrning, från styrning med kunskap till styrning av kunskap med förhoppningen att “bästa kunskap skall finnas tillgäng- lig och användas i varje patientmöte.” Detta skall ske genom utveckling av kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. I en tid då regional styrning av sjukvården alltmer ifråga- sätts och flera politiska partier verkar för en statlig styrning, passar det SKL att aktivt ta initiativet och försöka mota Olle i grind, visa handlingskraft och därmed bevara ett status quo i sjukvårdsstyrningen. Ny indelning efter organsystem Man startar ett organisationsbygge med 23 nationella programområden (NPO) baserat på organsystem. Detta i likhet med den organisation som sjösattes på Nya Karolinska. På NKS blev resultatet ett kaos, vilket ledde till att den nya organbaserade vårdupp- delningen, likt ett ståtligt Wasaskepp, övergetts, förlist och begravts i bot- tenslammet utanför stadsgårdskajen. Samma tankar om effektivt insam- lande, bearbetande och utvärderande av patientnära data som ICHOM och Boston Consulting Group med NKS fått utstå hård kritik för, utgör en grundbult i drömmarna om den nya kunskapstyrningsorganisationen, vilket blir uppenbart om man tittar på SKLs hemsida och Mats Bojestigs videopresentation. Kirurgi saknas som program- område Programområdena är inte helt hel- täckande, där finns en del hål, exempelvis allmänmedicin, invärtes- medicin, anestesi/intensivvård och allmänkirurgi. Primärvården har man försökt att lösa med ett nationellt pri- märvårdsråd. Rörelseorganens sjuk- domar delades upp i ortopedi och reumatologi efter kraftiga protester från reumatikerförbundet. Anestesin har arbetat hårt för, och lyckats få igång, ett NPO för anestesi, intensiv- vård och transplantation. I varje NPO sitter en represen- tant från varje region. Regionerna delar på huvudmannaskapen. I varje region speglas organisation med regionala programområden, RPO. NPO tillsätter nationella arbetsgrup- per (NAG) där NPO identifierat kunskapsluckor och detta speglas av RAG på regional nivå. Till detta går det åt en hel del individer med goda kunskaper i sjukvård och forskning. Detta är inte finansierat. NPO skall också bevaka nationella kvalitetsre- gister, ha omvärldsbevakning, samt bidra i eventuella statliga satsningar. På utrikiska betyder NPO Non Profit Organisation vilket kanske kan skapa en del terminologiska problem i kon- takt med världen utanför rikets gräns och en del muntrationer om man inte tycker att organisationen är en bra idé. Flera frågor inbakade Innan arbetet kom igång beslutades att en annan het fråga skall bakas in i organisationen: beslut om hög- specialisering och koncentration av viss vård. Detta skall leda till att den nationella koncentrationen av viss vård, eller utarmningen beroende på hur man ser det, skall öka tio–tjugo- falt. Allt enligt regeringsbeslut efter Måns Roséns kontroversiella utred- ning. Oklar finansiering av resurs- krävande struktur Det skapas en struktur som bygger på att regionerna skjuter till resurser i form av personer med hög forsk- nings- och sjukvårdskompetens för att skapa bästa möjliga vård i varje patientmöte. Det finns ingen samlad analys av vad detta kommer att kosta och hur det ska betalas. Det finns en uppenbar övertro på vad detta lilla råd av vise män och kvinnor kan uträtta. SKL har helt klart överskat- tat vilken typ av data som finns till- gänglig för snabb och effektiv analys, hur detta är förenligt med GDPR och etikprövningar, och på det tempo som ett vetenskapligt förhållnings- sätt kan hålla. Om man dessutom har som mål att likrikta beslutsfattande i strikta vårdprogram blir det alltid problem med att individanpassa enskilda vårdrekommendationer och beslut. Dessutom försvinner den variation i handläggning som inte bara skapar ojämlikhet, men också är grogrunden för jämförelser, analys och förbättringar. Satsa resurserna rätt Den resurskrävande kunskapsstyr- ningsorganisation som nu sjösätts, med entusiasm från personer som inte har sjukvård som primär sys- selsättning (politiker och tjänstemän på SKL och regioner), i en tid med ökade vårdköer och underfinan- siering av sjukvården, är kontro- versiell och jag tycker att det vore mycket bättre att satsa resurser på utbildning av dem som arbetar nära patienterna, där besluten tas och vården ges. Det är den personalen som behöver tid för vidareutbildning och reflektion, som behöver kunna hämta andan och inspireras. Inom svensk kirurgi har Svensk Kirurgisk Förening under ett sekel stått garant för att kunskapsnivån upprätthålls. Kvalitetsregister har skapats, natio- nella kurser utvecklats, utbildnings- mål formulerats och följts upp och kunskaper spridits. Återinför förtroendestyret Jag har mycket svår att se att denna gökunge i svensk sjukvård kommer att klara sin första flygtur utan en rejäl fatal kraschlandning. Följ upp resultat i vården och låt dessa styra resurstilldelning till vård- givare, som sedan själva beslutar om hur pengarna används. Återinför för- troendestyret och lämna detaljbeslu- ten till professionen.  NPO