Svensk Kirurgi nr 6-19

308 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 ros är att inventera utvecklingsbehov och skapa kunskapsunderlag i form av vårdprogram kopplade till check- listor och kvalitetsregister för vård av patienter med levercirros, samt göra en plan för nationell implementering och uppföljning av vårdkvalitet. Sedan startade Hans ett grupp- arbete, där deltagarna fick fundera över följande frågor: Vad är nationell kunskapsstyrning? Varför nationell kunskapsstyrning – och finns det skill- nader jämfört med vad jag är van vid? Här kommer ett nytt axplock av vad som sas i den sammanfattande diskussionen efteråt: "Att de åtgärder vi genomför baseras på evidens och att det finns en grad av tvång". "Möjlighet att förbättra vårdkvalitet, inte bara ge jämlik vård". "Kunskapsstyrning = tvärprofessionellt, patientcentrerat arbete som syftar till att definiera kunskapsläget (vid behov generera ny kunskap), mäta, jämföra och åtgärda (kontinuerligt i en cirkel)". "Jag tycker vården styrs av resurser, och inte av kunskap". "Skillnaden består i att man mäter utfallsmått, har ökad tvärprofessionalism och patientcentrering, en ökad styrkraft och att detta sker på huvudmannens initiativ". Stödpersoner Till stöd i arbetet finns nationella samverkansgrupper (Se Faktaruta NPO-organisation). Sex stödper- soner var på plats i Göteborg, och presenterade sig själva och vad de kan hjälpa till med. Kunskapsstyr- ning innebär att utveckla, sprida och använda bästa kunskap. Målet är att bästa kunskap ska finnas till- gänglig och användas i varje patient- möte. Då ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys, stöd till verksamhetsutveckling och stöd till ledarskapet. Allt detta bidrar till att utveckla ett lärande system, förkla- rade Magnus Kronvall, som är natio- nell representant för metodstöd. Att dessa stödpersoner med sin expertis finns tillgängliga för oss är mycket viktigt. Därefter samlades deltagarna i bägge arbetsgrupperna (IBD och levercirros) vid varsitt bord för att diskutera två frågor: Vilken nytta ser vi med respektive stödfunktion, samt saknas någon stödfunktion? Repre- sentanterna för respektive stödfunk- tion besökte båda borden under dis- kussionens gång. Efteråt fick deltagarna frågan om det var någon funktion som sakna- des, och en kommentar blev stöd för implemente- ring av det som arbetsgruppen kommer fram till. D ä r m e d var internatets första dag slut. ”Mitt intryck är att ni under den här dagen ändå har fått en grundkänsla för vad det här handlar om”, summerade Hans Törnblom dagen. Kunskapsstöd Nästa dag inleddes med att Peder Welin, processtöd inom kunskaps- styrningen, tog upp ett antal prak- tiska frågor. Han berättade att det inte finns någon separat budget för en nationell arbetsgrupp. Istället bygger det på regionernas och landstingens egen vilja att stödja arbetet. Arbets- grupperna ska genomföra tre–fyra heldagsmöten (internatet i Göteborg oräknat) under 2019–2020. Peder slog ett slag för goda mötesvanor med högt i tak, respektfullt bemötande och bredd i tankar. "Samt det ni själva anser behövs för att det ska bli kreativa möten", avslutade han. Magnus Kronvall, nationell repre- sentant för metodstöd, beskrev ett generiskt ramverk för kunskapsstöd. Det behövs för att vägleda och kva- litetssäkra framtagandet av kunskaps- stöd. Magnus Kronvall visade sedan exempel på vad man tidigare har gjort inom cancerområdet. Inven- tering av befintliga kunskapsstöd stöds av regionala/sjukvårdsregionala programområden som är kopplade till aktuellt NPO. Det sker också via professionsförbund och specialistför- eningar, via utsedda kontaktpersoner. Man måste värdera om ett eller flera kunskapsstöd håller tillräckligt hög kvalitet och tillämpbarhet inom det kunskapsstöd som ska tas fram. Om inte, behövs det utvecklas ett kun- skapsstöd från grunden, vilket är ett större arbete. NAG som sammanställer vård- program ska även bedöma i vilken utsträckning   vårdprogrammet   eller kunskapsstödet skiljer sig från rådande praxis och kan medföra förändringar. Det gäller både medi- cinskt, etiskt, o r g a n i s a t o - riskt, utbild- ningsmässigt, kostnads- eller I T- m ä s s i g t . Man behöver även identi- fiera särskilt kostnadskrä- vande praxis­ förändringar, för att möjliggöra horisontell priori- tering vid kommande remissrunda. Sedan ska man rangordna insatser- nas angelägenhet utifrån sjukdoms- bördan, insatsens förväntade effekt (evidensgrad och rekommendations- styrka), jämlikhetskonsekvenser samt kostnadseffektivitet. Därpå följer två remissrundor. Den första går till patient- och professionsföreningar, berörda NPO-grupper och regionala programområden – för att relevans- och kvalitetssäkra sakinnehållet i programmet. Den andra remissrun- dan går till sjukvårdshuvudmännen – angående genomförbarhet och prioritering. Sedan sker en slutlig vär- dering och stöd till implementering. NAG värderar inkomna remissvar och gör en slutgiltig revidering och språkgranskning av kunskapsstödet. NAG tar då fram ett implemente- ringsstöd – till exempel utbildnings- aktiviteter. ”Därmed är det dags för publicering. Kliniska kunskapsstöd som sammanställts av arbetsgrupper inom systemet för kunskapsstyrning ska tillgängliggöras via visningsytan för Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK)”, sa Magnus. NPO är innehållsansvarig för kun- skapsstödet, och ansvarar även för att en förvaltningsplan tas fram. Denna anger ansvar för att ta emot och till- varata synpunkter på kunskapsstödet och hantera omvärldsbevakning. ”Kunskapslägets aktualitet ses över årligen – tidigare om kunskaps- NPO ”Kunskapsstyrning innebär att utveckla, sprida och använda bästa kunskap. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patient- möte"