Svensk Kirurgi nr 6-19

322 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 tion. Implikationen av detta blir att preoperativ utredning och optime- ring kan prioriteras och att sen eller nattlig, kirurgi kan undvikas utan att öka risken för patienten. Preoperativ vätskeoptimering Symposiets avslutande ämne var preoperativ vätskeoptimering, pre- senterat av Andreas Andersson, barnanestesiolog från Stockholm. Utgångspunkten för vätskebehand- ling är att bedöma barnets vätske­ status och grad av dehydrering. En bra tumregel är att ersätta motsvarande fem procent av barnets kroppsvikt intravenöst fördelat på fyra timmar. Individualisering innefattar att lind- rigt dehydrerade barn kan bedömas operabla tidigare, men framförallt att denna regim kan vara otillräcklig vid kraftig dehydrering. Tecken på ade­ kvat rehydrering är normal kapillär återfyllnad, normal puls, att barnet kissar, samt en blodgas som inte upp- Referat Kirurgveckan visar metabol acidos. Först när detta tillstånd uppnåtts är barnet redo för anestesi och appendektomi. Hyponatremi är vanligt hos akut kirurgiskt sjuka barn och även en vanlig iatrogen komplikation till vätskebehandling av dessa barn som måste beaktas. Hos barn med appendicit eller annan akut sjukdom ökar produktionen av antidiuretiskt hormon (ADH), vilket leder till väts- keretention och sekundär hypona- tremi. Detta är avsevärt mer uttalat hos barn med perforerad appendicit (Lindestam 2019). Om rehydrering ges med hypotona natriumlösningar (lösningar med låg natriumkoncen- tration) kan serumnatrium snabbt sjunka ytterligare, och symtomatisk hyponatremi uppstå. Därför bör såväl uppvätskning som underhålls- behandling av sjuka barn ske med fysiologiskt isotona intravenösa lös- ningar (natriuminnehåll på 130–154 mmol/l) vilket minskar risken för hyponatremi. Viktigt är också att plasmanivåer av natrium monitore- ras hos alla barn som får intravenös vätskebehandling (läkemedelsverket 2018). Slutligen konstaterades att barn är betydligt känsligare än vuxna vad gäller risken att utveckla neuro- logiska symptom orsakade av hypo- natremi. Diskussionerna fortsatte Symposiet avrundades med en utvid- gad frågestund, och flera diskussioner fortgick ut i foajéns kaffeservering. Några tänkvärda synpunkter var huruvida ökad radiologisk diagnos- tik medför större tendens att operera lindrig och annars spontanläkande appendicit (nej säger studierna), och huruvida antibiotika är rätt behand- ling att jämföra med kirurgi (jämför Park 2017; framgångsrik non-ope- rativ behandling med placebo vs antibiotika vid akut appendicit hos vuxna).  –Ska man sätta klips eller bränna eller limma eller gela eller pulvra… eller vad är det som gäller? Kom till Örebro och lär dig mer på endoskopisk hemostaskurs Alla former av endoskopisk behandling vid övre gastrointestinal blödning. Praktiska endoskopiövningar på gris och modell. Vi erbjuder en tredagarskurs 1–3 april, 2020 Deltagare: Kursen har plats för 15 deltagare och riktar sig till läkare som är självständiga gastroskopister. Avgift: 15 000 kronor (kursavgift inkl fika, lunch och en kursmiddag) Kursledning: Malin Wickbom, Göran Ågren, Urban Arnelo och Fredrik Swahn. Anmälan: Välkommen med din anmälan till Pia Holmberg, pia@medinet.nu