Svensk Kirurgi nr 1-20

14 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 1 • 2020 metastaser. Vid rektalcancer var prox- imal tumör, T4-tumör och mucinös differentiering associerat med perito- neala metastaser. Motsvarande risk- faktorer sågs vid analys för metakron metastasering. Sammanfattningsvis sågs en lägre incidens än förväntat, troligen på grund av att peritoneal metastasering var en fritextvariabel i registret och underskattades. Trots detta fås en tydlig bild av riskpatien- ter för peritoneal metastasering. Kromosomförändringar förutspår dålig prognos vid peritoneal metastasering 4 Kromosomal instabilitet, tillkomst eller förlust av hela eller delar av kro- mosomer, förekommer i 85 procent av all kolorektalcancer. Förklaringen till varför en del patienter får mycket snabba recidiv efter CRS +HIPEC är troligen molekylärbiologisk och kring genetiken vid peritoneal metas- tasering vet vi mycket lite. Syftet med delstudie 4 var att analysera före- komst och prognostisk betydelse av kromosomala kopietalsförändringar i kolorektala peritoneala metastaser. Alla patienter med kolorektala perito- neala metastaser som behandlats med CRS +HIPEC 2004–2015 inklude- rades (n=114). DNA extraherades ur formalinfixerade peritoneala metasta- ser och analyserades med microarray. Resultaten visade att kromosomför- ändringarna var mycket omfattande och spridda över genomet. Ökat kopietal på kromosom 1 och 15 var associerat med mycket dålig prognos (Figur 3), även i multivariata analyser med andra kända riskfaktorer såsom PCI. På grund av denaturerat DNA och störningssignaler av normalcel- ler och mucin analyserades slutligen endast 50 procent av patienterna. Det var ingen skillnad i överlevnad mellan patienter med lyckad eller misslyckad analys. Resultaten behö- ver därför valideras men visar ändå på omfattande genetiska förändringar vid denna typ av metastasering och att prognostiska biomarkörer såsom förändrat kopietal på kromosom 1 och 15 kan användas för framtida patientselektion till CRS +HIPEC. Figur 3. Överlevnad efter CRS+HIPEC vid kopietalsökning (Gain) på kromosom 1 eller 15.Mbp=Megabaspar. Figur från Enblad M et al. Ann Surg Oncol 2019;26:4835-42. Framtidens utmaningar I avhandlingens kappa skrev jag: The present thesis highlight that there are still questions on what to treat, who to treat and when to treat with CRS and HIPEC. What to treat and Who to treat syftar dels på att det finns histopatologiska och okända mole- kylärbiologiska undergrupper som lämpar sig särskilt bra eller dåligt för denna behandling. Det syftar också på att selektion utifrån kliniska fakto- rer såsom tumörbörda, annan metas- tasering och komorbiditet ständigt måste förbättras. Att förutsäga vem som kommer att drabbas av svåra komplikationer, vem som börjar att progrediera på uppvaket och vem som återhämtar sig snabbt och lever länge är såklart omöjligt men ledtrå- dar finns. Det behövs helt enkelt en kombination av klinisk och mole- kylärbiologisk forskning på denna patientgrupp och det är där jag tänker fortsätta. When to treat syftar på den pågående diskussionen kring profy- laktisk HIPEC för högriskindivider. Det dröjer nog innan det eventuellt blir verklighet men det ska bli intres- sant att följa den utvecklingen. Avslutningsvis Jag vill avsluta med att uppmärk- samma forskar-AT, forskar-ST och Kirurgkliniken på Akademiska sjuk- huset samt Uppsala universitet som möjliggör och uppmuntrar till aktiv klinisk forskning. Mina handledare, docent Helgi Birgisson och profes- sor Wilhelm Graf, har varit ovärder- liga under hela min doktorandtid och fortsätter så att vara. Slutligen vill jag verkligen tacka Svensk Kirur- gisk Förening för utmärkelsen ”Bästa svenska kirurgiska avhandling 2018”. Det sporrar mig att fortsätta!  Referenser 1. Enblad M, Birgisson H, Wanders A, Skoldberg F, Ghanipour L, Graf W. Importance of Absent Neoplastic Epithe- lium in Patients Treated With Cytoreduc- tive Surgery and Hyperthermic Intrape- ritoneal Chemotherapy. Ann Surg Oncol 2016;23:1149-56. 2. Enblad M, Birgisson H, Ekbom A, Sandin F, Graf W. Increased incidence of bowel cancer after non-surgical treat- ment of appendicitis. Eur J Surg Oncol 2017;43:2067-75. 3. Enblad M, Graf W, Birgisson H. Risk factors for appendiceal and colorectal peritoneal metastases. Eur J Surg Oncol 2018;44:997-1005. 4. Enblad M, Graf W, Terman A, Pucholt P, Viklund B, Isaksson A, Birgisson H. Gains of Chromosome 1p and 15q are Associa- ted with Poor Survival After Cytoreductive Surgery and HIPEC for Treating Colorec- tal Peritoneal Metastases. Ann Surg Oncol 2019;26:4835-42. Pristagare