Svensk Kirurgi 2-20

85 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 2 • 2020 Även här är evidensen skral. Påståen­ det påverkar oss, se nedanstående angående scoop-bår. 4. Spinal rörelsebegränsning får aldrig försena eller förhindra livräddande åtgärder på den kritiskt skadade traumapatienten Även detta är en sunt förnuft-rekom- mendation utan bakomliggande evi- dens från studier. 5. Cervikal spinal rörelsebegränsning kan uppnås manuellt eller med extern teknik såsom huvudblock eller motsva- rande. Användande av stel halskrage ska begränsas till urtagning/losstagning Detta är tillsammans med punkt 2 de med starkast evidens. Halskragen ökar behov av smärtlindring under intran- sport och därmed risken för kräkning och aspiration. Halskragen leder till ökat intrakraniellt tryck och kan för- sämra prognosen för akuta skallskador. Vi är medvetna om att halskragen har ett intrahospitalt värde för att markera om patienten är friad radiologiskt eller ej. Svårigheten kommer främst gälla patienter som går medvetslösa direkt till operation eller IVA utan att passera röntgen. Hur varje sjukhus väljer att lösa detta ger vi inom ambulansorga- nisationerna oss inte in på. 6. Förflyttning av den skadade från marken eller mellan bårar ska idealt ske med scoop-bår. Punkt 6 är en konsekvens av att stock- vändning visat sig ha brister och med- föra betydande rörelse i kotpelaren. Genom att gå över från spineboard till scoop-bår mimimerar vi antalet stock-vändningar prehospitalt. 7. Bårsystem med mjukt underlag rekommenderas vid längre transporter. Bårsystem med hårt underlag ska bara användas vid kortare transporter. Denna punkt lägger stort ansvar på ambulanspersonalen och implemen- teras inte likadant över hela Sverige. Minimal spinal rörelsebegräns- ning är SRB på bår med bälten och extern huvudfixering. SRB i vacuum- madrass är den mest ambitiösa rörelsebegränsningen och den som rekommenderas för svårt skadade patienter. Att låta patienten ligga kvar på scoop-bår till akutmottagning är också ett alternativ men kanske mest tillämpbart vid transporter inom våra storstäder. Vissa Regioners ambulans- organisationer accepterar inte SRB på bår annat än i de fall när patien- ten är så kritiskt skadad att man inte hinner lägga i vacuum-madrass. Till Nexus low risk criteria • Ingen ömhet i medellinjen över halskotpelaren • Inga tecken till intoxikation • Ingen medvetandesänkning • Inga neurologiska bortfall • Inga smärtsamma distraherande skador Tidskritiskt skadad patient Bedömning ryggskada enligt NEXUS-algoritm Kan stå, gå och samarbeta, sitter ej fast Eget urtag under handledning Urtag med räddningstjänst enligt losstag- ningsalgoritm Minimal spinal rörelsebegränsning Snabb extraktion och arbete XABCDE Ingen spinal rörelsebegränsning Rörelsebegränsning under intransport (Huvudblock, KED-väst, skop-bår eller vad som befinns lämpligt Negativ Positiv Ja Nej Trubbigt trauma exempel vid traumatiskt hjärtstopp. Andra, inkluderande Skåne, accepte- rar SRB på bår med extern huvudfix- ering lika väl som vacuum-madrass. Hur patienten levereras till sjukhus kommer inte att tala om för kirurgen hur skadad patienten är, det får sjuk- husen göra en egen bedömning av. 8. Personer som kan samarbeta ska vägledas till egen urtagning/losstagning Standardbehandlingen fram till nu är att alla som haft lite ont någonstans eller till och med bara varit med om trubbigt trauma utan att ha speciellt ont har varit inpackning på spinebo- ard och transport till sjukhus. Man har studerat olika metoder att ta ut patienter ur fordon och funnit att personer som tillåts gå ut själv under handledning har det minsta rörelseut- taget i kotpelaren. Efter att man gått ut själv rörelsebegränsas man enligt riktlinjer och transporteras in.  Referenser Nationella rekommendationer vetenskapligt underlag: https://lof.se/wp-content/uploads/Prehosp- spinal-rörelsebegr-hemsida.pdf Nya riktlinjer Fotograf: Viktor Halldén