Svensk Kirurgi 2-20

87 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 2 • 2020 Avhandlingsreferat 2000-talet började man även använda ESD som behandling för kolorektala polyper (Figur 2). Spridningen av ESD till västvärlden har dock varit begränsad. ESD är nämligen tek- niskt utmanande och innebär risk för tarmperforation vilket är en allvarlig komplikation som kan kräva akutki- rurgi. I tillägg har ESD en lång inlär- ningskurva och avsaknaden av väster- ländska ESD-experter som kan lära ut tekniken, har ytterligare bromsat införandet av ESD i västvärlden. Avhandlingens syfte Målet med denna avhandling var att studera implementeringen av kolo- rektal ESD på endoskopienheten, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Sekundära mål var att undersöka om biopsier är lämpliga i utredningen av polyper som remitteras för endoskopi samt utreda vilka faktorer som påver- kar risken för lymfkörtelmetastase- ring vid tidig kolorektalcancer. Metoder Delarbete I-III är retrospektiva regis- terstudier där vi granskat alla patien- ter som genomgått ESD för benigna (n=301) respektive maligna polyper (n=29) samt alla endoskopiska resek- tioner där man tagit biopsier som led i utredning innan polypektomi (n=485). Delarbete IV är en retro- spektiv studie utförd på prospek- tivt insamlade data från det svenska kolorektalcancer registret, innefat- tande patienter som opererats för tidig kolorektalcancer (T1) i Sverige (n=1439). Delarbete I I denna retrospektiva studie inklu- derades 301 konsekutiva ESD-fall och vi studerade utfall samt inlär- ningskurva för ESD. Vi fann att en bloc- och R0-resektion uppnåddes i 80 procent (241/301) respektive 69 procent (207/301) av fallen. Både en bloc- och R0-resektion förbättrades över tid och vid sista studieperioden nåddes 98 procent (60/61) en bloc och 80 procent (49/61) R0-resek- tion. Komplikationer uppstod i totalt åtta procent (24/301) av ESD-fallen, majoriteten (18/24) var lindriga och kunde behandlas konservativt. Samt- liga sex patienter (2 %) som krävde akutkirurgi hade polyper i höger kolon. Sammanfattningsvis har vi i del- arbete I visat att kolorektal ESD kan implementeras i västvärlden, med resultat i paritet med japanska expert- centra. ESD har en lång inlärnings- kurva och polyper i höger kolon är tekniskt utmanade och innebär större risk för komplikationer. Figur 1. Illustration av endoskopisk submukosadissektion (ESD). Marking Injection Cutting mucosa Dissection Proceeding dissection Complete resection Figur 2 Exempel på endoskopisk submukosadissektion (ESD) av stor flack rektalpolyp.