Svensk Kirurgi nr 3-20

134 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 3 • 2020 Kärleken till skidor och alperna Ruth M Löllgen är en glad och spor- tig tjej, född i Tyskland och utbildad till läkare i Tyskland och Sverige, men sedan många år bosatt i Schweiz på grund av sin starka kärlek till skid­ åkning. Hon har precis fått sitt andra barn och är lyckligt gift med en ortopedkollega. Just nu tillbringar de dagarna i sitt chalet i alperna med sin lilla familj, isolerade från coronapan- demin. Dagarna fylls av lugnare skid- åkning, pulkaåkning och barnjoller. Förnekelse Men det har inte alltid varit så lyck- ligt 1 . I en tidigare längre relation, som till det yttre var en perfekt kärlekshis- toria, kom successivt alltmer spända situationer med verbal misshandel och skrämmande perioder då part- nern kunde explodera om hon gjorde något han inte gillade, att prägla vardagen. Ruth säger att hon ”gick som på äggskal ända tills han nådde vad som verkade vara den oundvik- liga utbrottspunkten – och jag blev slagen”. Efter misshandeln följde alltid smekmånadsfaser med ånger och skam från hans sida, då försökte han också rättfärdiga sina handlingar. Det blev många presenter och löften om att han skulle ändra sig. ”Vi för- nekade båda två allvarlighetsgraden av våldet och sannolikheten för att det skulle hända igen”, säger Ruth all- varligt. Sedan upprepade sig samma cykel igen. Det var som ett skolboks- fall av nära relationsvåld (Intimate Partner Violence, IPV) . I backspegeln kan man säga att varningstecknen fanns där redan från början. Upprepade typiska skador Till sist blev Ruth tvungen att söka akut vid olika tillfällen, alla gånger med typiska skador efter exponering för partnervåld (common medical sequelae of exposure to IPV) 2 . Hon nämnde inte något om misshandeln vid besöken. Vid ett tillfälle då part- nern följde med till sjukhuset hade hon fått en fotkontusion och en knäligamentskada efter att ha blivit påkörd med bilen (med flit) på grund av en mindre meningsskiljaktighet. ”Vi uppgav båda att det var en olycks- händelse”, berättar Ruth. Hon fick gå hem med smärtstillande, knäförband och kryckor. Vid uppföljningen sade hon ingenting om den bakomlig- gande orsaken till skadan och orto- peden frågade inte heller hur skadan hade uppkommit. Vid ett annat tillfälle var hon tvungen att uppsöka tandläkare för en tand- fraktur och en större blödning i tandköttet efter ett brutalt, och helt oprovocerat, slag mot ansiktet. Till tandläkaren uppgav hon att hon ramlat mot sin skidstav, det var lätt att komma på anledningar som hade med skidåkning att göra då hon åkte så mycket skidor. Lite senare blev hon knuffad nerför en brant sluttning, partnern var arg för att hon ville delta i en cykeltävling, och fick då en avan- cerad komminut calcaneusfraktur. Till sjukhuspersonalen sa hon att hon ramlat olyckligt. Datortomografi visade en komplicerad fraktur som behövde opereras. Våga fråga Ingen frågade. Ingen av de läkare som Ruth träffade på akutmottagningen eller vid andra tillfällen frågade någon gång om orsaken till hennes uppre- pade frakturer och blåmärken. Ingen frågade om hon kände sig trygg och säker i hemmet. Ingen använde sig av det så kallade danger assessment verk- tyget 3 . (Har det fysiska våldet ökat i frekvens eller allvarlighetsgrad under det senaste året? Tror du att din part- ner eller ex-partner skulle kunna döda Synliga skador men osynlig sanning – ofta verkligheten i nära relationsvåld Ruth M. Löllgen, docent och överläkare i pediatrik, verksam i Schweiz, tidigare läkarstudent i Uppsala, har personliga erfarenheter av våld i nära relationer. Hon intervjuas här och har ett tydligt budskap om nära rela- tionsvåld: det är svårt att upptäcka men viktigt att inte missa när patienten söker för ovanliga skador. Det osynliga våldet ANNA LEIFLER Stockholm anna.leifler@svenskkirurgi.se