Svensk Kirurgi nr 4-20

170 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020 170 Kolumnen – Kirurgens arbetsmiljö I I Stress i skuggan av covid-19 ALEXANDER WILCZEK Stockholm alexander.wilczek@ki.se P andemin drabbar Sverige då landet befinner sig i annan epidemi; en epidemi av stressjukdom, som framför allt drabbar människor som arbetar i sjukvården, skolan och omsorgen. Bland dem är kvin- nor starkt överrepresenterade. Risken för att den ofta extrema påfrestning som pandemin innebär för sjuk- vården kan leda till ett ökat lidande i stressjukdomar i framtiden är påtaglig. Enligt försäkringskassans statistik befinner sig Sveriges befolkning i en sjukskrivningsepi- demi sedan 2010 och det är just stressjukdomar som står för denna ökning av sjuktalen. Följande reflektioner är baserade på stressforskning och klinisk erfarenhet, särskilt från psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm. Kliniken är numera ned- lagd, men hade uppdraget att ta hand om sjukvårdsper- sonal som behövde psykiatrisk hjälp. På Ersta psykiatri uppmärksammades en ökning av diagnosen utmattningssyndrom (UMS) redan 2013. Fem år senare var det den mest vanligt förekommande diagnosen på kliniken. Majoriteten av patienterna var läkare och sjuksköterskor. Landstingspolitikerna i Stockholm informerades år efter år om att deras sjuk- vårdspersonal mådde allt sämre. År 2018 bestämde de att lägga ner verksamheten. Politiker ogillar dåliga nyheter…. Maslachs faktorer för hälsa i arbetslivet Den amerikanska stressforskaren Christina Maslach identifierade på 90-talet sex avgörande faktorer i arbets- livet som hade ett samband med medarbetarnas hälsa, låt oss utgå från dessa 1 . Den första av dessa faktorer är arbetsbelastning . Om du har för många arbetsuppgifter och för litet resur- ser i form av exempelvis tid eller kunskap, ökar risken för att den stress som detta utlöser blir skadlig. En intensiv- vårdsläkare berättade att hon i covid-19-tider arbetade, när det var som störst tryck på intensiven, 70 timmars- veckor. Fyra tiotimmars dagspass följdes av två 15-tim- mars nattpass och därefter en vilodag. En sjuksköterska arbetade 7.00–21.30 i stor skyddsmask. Båda svävade i ovisshet om hur långt in i framtiden detta skulle pågå. Att detta sliter är lätt att förstå. På andra håll i sjukvår- den förberedde personalen sig på en anstormning som inte kom. Patienterna lämnade återbud av rädsla för att bli smittade. Det blir också en belastning, att vänta på något i veckor som inte kommer. Nästa faktor är kontroll . En lagom kontroll över sin arbetssituation minskar risken för skadlig stress. Införandet av New Public Management (NPM) i vård, skola och omsorg har dramatiskt minskat den enskilde medarbetarens kontroll över sitt arbete . Frustrerande maktlöshet följer av detta. Riktlinjer, ruti- Alexander Wilczek är psykiater och stressforskare. Han var tidigare även verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, Stockholm. Kliniken var unik i Sverige genom att den i över 50 år profilerat sig genom att behandla vårdpersonal som mått psykiskt dåligt. Här beskriver Alexander Wilczek de parallellt förlöpande epidemier som just nu tynger personalen i svensk sjukvård.