Svensk Kirurgi nr 6-20

280 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Kirurgens arbetsmiljö I bland känner vi oss otillräckliga, trötta på gränsen till slutkörda. Vi oroar oss och känslan av glädje för- svinner. Kanske slår oss tanken att livet är för tufft för att orka gå vidare, att ännu en dag försöka få ihop det privata livet med viljan att göra rätt på arbetet. Låt oss börja tala om detta. En kirurgs vardag består av att lämna diagnos- och prognosbesked, ta hand om patienter som lider, har ont och är döende. Utöver det finns en ständig oro för att fatta felaktiga beslut, begå misstag i stressiga situa- tioner eller bli utsatt för kränkningar eller hot av patienter och anhöriga. Lägger vi dessutom till långa arbets- pass, personalbrist och sömnpro- blem på grund av jourverksamhet, är det inte konstigt om vi känner oss trötta. Var går gränsen mellan att vara trött och att vara utbränd/ha ett utmattningssyndrom? I litteraturen definieras ” burn­ out ”* som ett syndrom som ofta drabbar personer med extra krävande yrken då man arbetar med männi­ skor, såsom socialarbetare, sjukvårds- personal och lärare 1 . Med tiden kan det innebära att man gör felbedöm- ningar, tillfredställelsen på jobbet minskar och att man går i förtidspen- sion 2 . Långvarig stress bidrar Utmattningssyndrom blandades förr ihop med depression, men idag vet vi att skillnaden är stor och att utbränd- het mer handlar om att hjärnan fak- tiskt delvis stänger av. De senaste 30 åren har det skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Först 2005 blev utmattningssyndrom en separat diagnos (se faktaruta). Utmattnings- syndrom uppkommer efter en lång- varig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstör- ningar, koncentrations- och minnes- svårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Centrala symtom är trötthet som inte går att vila bort, sömnrubbningar och kognitiva besvär. De kognitiva besvären yttrar sig främst i minnes- och koncentrationssvårigheter. Det blir svårt att koncentrera sig på en text, som till exempel nyhetsartiklar och böcker. Man får svårt att minnas, att hitta vägen hem från jobbet eller att känna igen ansikten. I ett senare skede uppkommer humörföränd- ringar och depressiva symtom såsom nedstämdhet, skuldkänslor och oro. Utmattningssyndrom är också en diagnos där det ofta förekommer en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser, exempelvis depression och ångest. En systematisk översikt från 2017, inkluderande 30 studier, visade att 31–54 procent av doktorer i Stor- britannien var utbrända och 17–52 procent hade någon form av psykisk ohälsa 3 . Komplikationer Hur kirurger påverkas när deras patient får en komplikation, presen- teras i en annan systematisk översikt från USA och Storbritannien. I alla Dags att tala om utmattnings- syndrom Cia Ihre-Lundgren, docent och överläkare vid bröst- & endokrinkirurgen på Karolinska sjukhuset och nu även ordförande i Svensk kirurgisk förening, ger här en sam- manställning av kunskapsläget gällande utbrändhet/ utmattning för kirurger. Vilka symtom ska vi ge akt på och hur kan vi hjälpa varandra mot denna farsot? CATHARINA IHRE LUNDGREN Stockholm catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se