Svensk Kirurgi nr 6-20

282 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 värde att vi lär oss se och känna igen symtomen, innan det gått för långt. Medvetenhet är viktigt, men också resurser i form av hjälp, samtalsstöd samt kanske möjlighet att ändra sitt schema. Små ändringar kan ge stora resultat. Att regelbundet diskutera arbets- miljön, belastningen och hur triv- seln är, kan vara ett exempel på hur vi systematiskt utvärderar personal- hälsan 7 . Vissa författare anser att bara genom att låta läkare förstå hur många som mår dåligt i professionen och att normalisera detta, kan man minska ångest och utmattningssyn- drom. Kan vi få doktorer att inse att det är normalt att vara självkritisk, orolig och trött på arbetet, kanske det räcker med att bekräfta detta snarare än hitta förklaringar eller lösningar på olika problem 6 . Genom att inte känna sig ensam med sina tankar och känslor, lättar eventuell oro och ångest. Om vi klarar att dela det svåra, upplevs mycket som lättare.  * Den engelska termen burnout är från början slang för effekterna av ett långvarigt narkotikamissbruk men användes av psykiat - rikern Herbert Freudenberger på 1970-talet för att beskriva hur patienter dränerades på energi och engagemang. Detta begrepp definierades så småningom av andra fors - kare ner till en definition av utbrändhet med känslomässig utmattning, cynism och mins - kad professionell prestation. Referenser 1. Keel P (1993) Psychological Stress Caused by Work: Burnout Syndrome. Soz Preven- tivmed 38:S131-132. Socialstyrelsens kriterier för diagnosen utmattningssyndrom Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företag - samhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma två - veckorsperiod: • Ko ncentrationssvårigheter eller minnesstörning. • Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress. • Känslomässig labilitet eller irritabilitet. • Sömnstörning. • Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet. • Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex . missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). Om kriterierna för egentlig depression, dystymi (en lindrigare form av depression som har pågått i minst två år) eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är upp - fyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. 2. Shanafelt TD, Balch CM, Bechamps G, et al (2010) Burnout and medical errors among American surgeons. Ann Surg 251:995-1000. 3. Imo UO (2017) Burnout and Psychiatric Morbidity Among Doctors in the UK: a Systematic Literature Review of Preva- lance and Associated Factors. BJ Psych Bull 41:197-204. 4. Srinivasa S, Gurney J, Koea J (2019) Potential Consequences of Patient Complications for Surgeon Well-being: A Systematic Review. JAMA Surgery 154:451-457. 5. Dyrbye LN, Shanafelt TD, Balch CM, et al (2011) Relationship Between Work- Home Conflicts and Burnout Among American Surgeons: A Comparison by Sex. Arch Surgery 146:211-217. 6. Liang R, Dornan T, Nestel D (2019) Why do women leave surgical training? A qualitative and feminist study. Lancet 393:541-549. 7. West CP, Dyrbye LN, Erwin PJ, et al (2016) Interventions to prevent and reduce physician burnout: a systema- tic review and meta-analysis. Lancet 388:2272-2281. 8. Dunne PJ, Lynch J, Prihodova L, et al (2019) Burnout in the Emergency Department: Randomized Controlled Trial of an Attention-based Training Program. J Integrative Med 17:173-180. Vill din klinik arrangera Kirurgveckan? Att arrangera Kirurgveckan är ett hedrande uppdrag! Även om det innebär en del arbete för värd-kliniken så vittnar alla tidigare arrangörer om att det är kul, stimulerande, lärorikt och väldigt sammansvetsande för kliniken! Värdskapet för Kirurgveckan är nu planerat till och med 2023: 2021 – Göteborg, 2022 – Västerås, 2023 – Luleå (Revansch!) Står din klinik på tur? Vi välkomnar nu intresseanmälningar för att arrangera Kirurgveckorna 2024 och 2025. Inkom med anmälan senast 1 januari 2021 till Svensk Kirurgisk Förening: kansliet@svenskkirurgi.se En checklista för arrangörer finns att hämta: www.svenskkirurgi.se -> föreningen -> programkommittén. Programkommittén Kirurgens arbetsmiljö