Svensk Kirurgi nr 6-20

285 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Global kirurgi landet för att öka tillgängligheten till vård för befolkningen. När man besö- ker de olika nivåerna av vårdinrätt- ningar, så inser man att det finns ett enormt behov av att öka både volym, kvalitet och personal som ingår i den kirurgiska sjukvården i Uganda. Sjukvårdens evolution i Uganda I Uganda har människor sedan urminnes tider använt traditionella mediciner och förlitat sig på tradi- tionella medicinmän och -kvinnor. Dessa individer har ibland också varit andliga ledare. När de kristna missionärerna anlände 1877 ( the Church Missionary Society ) och 1879 ( the White Fathers, (de kallas så då de var munkar och klädda i vitt, övers. anm)) introducerades inte bara kris- tendomen i Uganda. De introduce- rade även formaliserad utbildning och sjukvård med västerländsk medi- cin. Än idag är 40 procent av Ugan- das sjukvårdsinrättningar baserade på olika trossamfund och de flesta av dessa är lokaliserade på landsbygden. Först efter implementeringen av poli- cyn för decentralisering så upprätta- des ett stort antal hälsocentraler på statligt initiativ för att stärka och göra basala sjukvård mer tillgänglig. Tradi- tionella uppfattningar om hälsa lever dock kvar. Till exempel så tror många att bråck kan behandlas genom att dricka örter och att frakturer ska behandlas av bensättare och mödrar föder fortfarande barn med hjälp av traditionella barnmorskor. Min karriär och betydelsen av goda förebilder Fyra av professorerna; Elbaz, Kitya, Mutakoha och Ssebaggala, som undervisade på läkarutbildningen, gav mig min första inblick i livet som kirurg. Efter läkarutbildningen gjorde jag AT vid Kitovu Hospital i västra Uganda. Där arbetade jag för den irländska nunnan och läkaren Maura Lynch i Medical Missionary Sisters . Hon var en mycket skick- lig allmänkirurgi, gynekolog och obstetriker som hade arbetat många år i Angola och även Nigeria innan hon kom till Uganda. Hon lärde mig många färdigheter och utrustade mig med förmågan att arbeta i en miljö med begränsade resurser. Under min tid på Kitovu så träf- fade jag också min vän, en fantastisk kirurg, Brian Hancock, från Storbri- tannien. Han hade arbetat som ung läkare på Kamuli Mission Hospital i Uganda mellan 1959 och 1961. Han, dr Maura och en annan kol- lega, dr John Kelly, introducerade mig för fistelkirurgi och för annan rekonstruktiv kirurgi avseende för- lossningsskador, vilket är vanligt i Uganda, Afrika söder om Sahara och i delar av Asien. På Kitovu arbetade jag även med dr John Craven som var en pensione- rad allmänkirurg från Storbritannien och som också hade mycket erfaren- het från arbete i Uganda och Afrika. Mitt sinne och fokus är i hög grad ett resultat av tiden på Kitovu Hospital, med dr Maura och kollegor som arbe- tat globalt för att förbättra kirurgisk sjukvård. Livet som legitimerad läkare på den ugandiska landsbygden Första novemdber 2001 flyttade jag från Kitovu Hospital till Kamuli Mis- sion Hospital där jag fått anställning som legitimerad läkare. Jag anlände på natten och den andra november träffade jag de första patienterna. Natten den andra november var jag jour och jag hade flera akuta opera- tioner att utföra. Jag genomförde ett kejsarsnitt, ett strangulerat ljumsk- bråck där jag fick utföra tarmresek- tion och anastomos och slutligen en till tarmresektion och anastomos på grund av sigmoideumvolvolus. Alla patienterna klarade sig väl och det gav mig självförtroende att fortsätta. Min första neurokirurgiska erfarenhet var när jag behövde trepanera en 30 år gammal man som hade ett subdural- hematom efter en trafikolycka. Diag- nosen var klinisk och det fanns inga möjligheter till radiologisk diagnos- tik. Patienten skrevs ut till hemmet efter fem dagar. Jag arbetade med alla specialiteter man kan tänka sig: ortopedi, obstet- Operationslaget vid Mubende Regional Referral Hospital i Uganda.