Svensk Kirurgi nr 2-21

83 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 som ska betala för dubbel J-stentar, och morgonmöten som senarelägger operationsstart med timmar. Till en början opererades framför allt pyeloplastiker och fundoplika- tioner men de senaste åren har det nästan uteslutande varit urologi. Hittills har vi på barnsidan opere- rat 80 urologiska patienter och runt 15 gastropatienter, vilket ger knappt 20 per år. Under 2020 blev enbart sex barn opererade då vi, liksom all vårdpersonal, tvingades ställa om till covidvård vilket förstås också drabbat barnen. Flertalet av våra patienter har en obstruktion i pelvoureterala över- gången (PUJ) som oftast presenterar sig med smärtor i buk och rygg. Inte ovanligt är att de har en anamnes som sträcker sig över år och där man i första hand har riktat in sig på att utreda misstänkt tarmgenes såsom obstipation, laktosintolerans, celiaki, reflux och ibland bukmigrän, innan man fångat diagnosen. Av våra 80 ingrepp är 62 pyeloplastiker, tolv nefrektomier, fyra heminefrektomier och en blåsdivertikel Vår mest speciella patient var en ung man med en DSD ( Disorders of Sex Development ) -diagnos. Han hade en kvarvarande vagina och uterus som mynnande i uretra. I samband med miktion så refluxerade urin upp i vagina/uterus vilket därefter ledde till ett besvärande läckage. Vi utförde en hysterekto-vaginektomi och pat blev därefter symtomfri. Vi har haft tre komplikationer efter pyeloplastik i form av urinläck- age vilket föranlett behandling med p-kateter under en kort period. Två patienter är opererade två gånger, den ena då smärtorna inte försvann trots att hindret gjorde det, den andra då anastomosen blev för trång. Framtid Inom de närmasta fem åren ser vi utökade indikationer för robot­ kirurgi. Förutom att fortsätta med det vi gör, fast på ännu mindre barn, så tror vi att fler typer av ingrepp, förhoppningsvis både inom urolo- gin och gastrokirurgin, kommer att bli aktuella. Fler ingrepp på urin- blåsa är ett exempel som står när- mast på tur. Barn med neurogena blåsor som behöver kontinenshöjande kirurgi med blåsförstoringar och blåshals- plastiker är en utmaning med öppen kirurgi då bäckenet på barn är ännu trängre än på vuxna. Här lämpar sig laparoskopisk kirurgi i allmänhet och robotkirurgi i synnerhet väldigt väl. Till en början kan man kanske inte göra operationerna i sin helhet robotassisterat, men man kan göra mycket av friläggningen, vilket under- lättar. Avseende njur-tumörkirurgi på barn så har minimalinvasiv kirurgi länge betraktas med skeptiska ögon av barnonkologer då man befarat minskad möjlighet till radikalitet. Nya rön har dock visat att man på barn, vilket man redan ser för vuxna, kan nå samma radikalitet under vissa förutsättningar. Tumören får inte överskrida en viss volym och bör ha ett bräm av njurparenkym som omger tumören. Hittills har vi bara opererat en malign tumör med roboten. Eftersom ärr både på ut och insidan växer med barnet, ser vi en stor vinst med att fortsätta och utöka vår kompetens. Vår förhoppning är att de stora företagen satsar på tillverkning av än mer gracila instrument, vilket också skulle kunna gagna vuxenkirur- ger. Jag ser att robotens resa framöver kommer gå i samma riktning som datorerna gjort de senaste 40 åren, till att bli allt mindre, smidigare och lätt- are att handha. Robotkirurgin för barn har en ljus framtid för sig. Barnkirurgi