Svensk Kirurgi nr 2-21

99 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Avhandlingsreferat tigt och en central del i ERAS-kon- ceptet. Både för lite och för mycket vätska ger ökad morbiditet och mor- talitet 5,6 . En kortare fasteperiod innan operation, minskad användning av preoperativ laxering och anpassad perioperativ vätskebehandling är exempel på detaljer i ERAS-proto- kollet som bidrar till optimering av vätskebalansen. Målstyrd vätsketerapi med hjälp av exempelvis esofagus- doppler har i tidigare studier visat sig minska vårdtider och morbiditet efter kirurgi, men i ett ERAS-samman- hang som indirekt och direkt fokuse- rar på vätskebalans, är effekterna inte lika tydliga 7 . Trots att vätskebalans och dess effekter länge diskuterats har studier enbart gällande perioperativ vätsketerapi och effekter för patien- ten på kort och lång sikt studerats mycket sparsamt inom ett ERAS- sammanhang. Minimalinvasiv kirurgi Traditionell laparoskopisk kolorek- talkirurgi introducerades på 90-talet och första arbetet gällande robotas- sisterad total mesorektal excision publicerades 2006. Laparoskopi jäm- fört med öppen kirurgi har medfört lägre postoperativ morbiditet, kortare vårdtider och långtidsöverlevnaden efter cancerkirurgi är jämförbar med öppen kirurgi 8,9 . I studier där man jämfört tradi- tionell laparoskopi med robotkirurgi är laparoskopi associerat med högre konverteringsfrekvens till öppen kirurgi och kortare operationstid jämfört med robotkirurgi 10 . Övriga utfall på kort och lång sikt är likar- tade. Jämförande studier inom ett ERAS-protokoll där den periopera- tiva behandlingen är densamma för båda operationsprocedurerna och där man mäter betydligt fler vari- abler jämfört med tidigare studier saknas. Anastomosläckage Frekvensen anastomosläckage (AL) efter kolorektal kirurgi sträcker sig från 0 till 20 procent i olika studier 11 . AL medför ökad morbiditet, mortali- tet, ger en ökad frekvens av lokalreci- div och leder till försämrad långtidsö- verlevnad 12 . Resultaten från dessa studier kan vara svårtolkade beroende på en avsaknad av klar definition av AL, även om försök har gjorts att komma tillrätta med detta. Vissa riskfaktorer har visat sig vara associerade med AL i uppre- pade studier över tid, medan andra riskfaktorer uppvisar divergerande resultat. Studier gällande riskfakto- rer för AL inom ett ERAS-protokoll saknas. Delarbete I Det första delarbetet behandlade perioperativ vätsketerapi och dess inverkan på kort- och långtidsutfall 13 . Balanserad vätsketerapi har, sedan starten, varit en av hörnstenarna inom ERAS-protokollet. Effekten av den enskilda interventionen på kort och lång sikt är dock till stora delar okänd. Studiens hypotes var att det kan finnas en association mellan väts- keterapi och utfall efter kirurgi inom ett ERAS-protokoll och syftet var att utvärdera ett eventuellt samband mellan restriktiv perioperioperativ vätsketerapi och förbättrade korttids- resultat/femårsöverlevnad hos patien- ter som genomgår kolorektalkirurgi inom ett ERAS-protokoll. Studien genomfördes som en retrospektiv single-center kohort- studie och inkluderade 911 konse- kutiva patienter från Ersta sjukhus, opererade för kolorektal cancer. Exponeringsfaktor var < 3000 ml vätska under operationsdygnet och utfallsparametrar var vårdtid (primärt utfall), symtom som förlänger vårdti- den, komplikationer (30 dagar) och cancerspecifik femårs överlevnad. Patienter som erhöll <3000 ml vätska hade i multivariat analys sig- nifikant kortare vårdtid (5.6 ± 3.4 vs Figur 1. Femårsöverlevnad relaterat till intravenös vätskevolym under operationsdygnet. p = 0.006 (Log-rank test)