Svensk Kirurgi nr 2-21

100 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Avhandlingsreferat 9.0 ± 7.9, p < 0.001), lägre kompli- kationsfrekvens (OR 0.44, 95 % CI (0.28 – 0.71)), färre symtom som för- länger vårdtiden (OR 0.47, 95 % CI (0.32 – 0.70) samt en lägre risk för cancerspecifik död fem år efter ope- rationen (HR 0.45, 95 % CI (0.25 – 0.81, Figur 1). Delarbete II Det andra delarbetet tittade på laparoskopi vs robotkirurgi i en single-center studiedesign 14 . Syftet med studien var att jämföra perio- perativa data, korttidsresultat och följsamhet till ERAS-protokollet hos patienter med rektal tumör opere- rade med laparoskopisk eller robot- assisterad teknik. Hypotesen bakom studien var att det kan finnas ett samband mellan kirurgisk teknik och utfall efter rektal tumörkirurgi inom ett ERAS-protokoll. Denna retro- spektiva kohortstudie genomfördes på Danderyds sjukhus och jämförde under två olika tidsperioder laparo- skopisk kirurgi och robotassisterad kirurgi. Totalt inkluderades 47 lapa- roskopiskt opererade patienter och 72 robotopererade. Exponeringsfak- tor var kirurgisk teknik, utfallspa- rametrar var vårtid (primärt utfall), följsamhet till ERAS-protokollet, komplikationer (30 dagar) samt konvertering till öppen kirurgi. Robotassisterad kirurgi var i mul- tivariat analys associerat med signik- fikant kortare vårdtid (median 3 vs 7 dagar, p < 0.001, OR 0.75, 95 % CI (0.64 -0.87)), lägre komplikations- (25 % vs 49 %, p < 0.001, OR 0.30, 95 % CI (0.13 – 0.69)) och konver- teringsfrekvens (11.1 % vs 34.0 %, p = 0.002, OR 0.22, 95 % CI (0.08 -0.61)). Följsamheten till protokollet var likartad mellan grupperna (81.1 % vs 83.4 %, p = 0.890). Delarbete III Det tredje delarbetet jämförde lapa- roskopi vs robotkirurgi och öppen kirurgi i en multi-center studie­ design 15 . Då resultaten från del- arbete II visade på stora fördelar för robotassisterad kirurgi ville vi se om resultaten var generaliserbara i en multicenterstudie. Den svenska delen av internationella ERAS-data- basen (EIAS) genomgick i början av 2020 en validering och arbetet är nu accepterat för publicering, med mycket goda resultat gällande täck- ningsgrad, överensstämmelse av data och avsaknad av data. Vi använde oss i denna retrospektiva multi-cen- terstudie av den svenska ERAS-data- basen och kunde inkludera 3125 konsekutiva patienter med rektal tumör opererade mellan 2010 och 2020. Exponeringsfaktor var även här kirurgisk teknik och utfallspara- metrar var vårdtid och komplikatio- ner (primära utfall), samt följsamhet till ERAS-protokollet, symtom som förlänger vårdtiden, konverting och operationstid. Resultaten i multivariat analys visade en signifikant kortare vårdtid i robotgruppen (median 6 dagar) jäm- fört med laparoskopi (7 dagar) och öppen kirurgi (9 dagar). Skillnaden i komplikationsfrekvens var inte sig- nifikant. Robotgruppen hade lägre konverteringsfrekvens (8.3 %) jäm- fört med laparoskopigruppen (18.0 %). Operationstiden var längre hos patienter opererade med robotassiste- rad teknik jämfört med laparoskopisk och öppen kirurgi. Följsamheten till ERAS-protokollet var likartad mellan grupperna. Delarbete IV Det sista delarbetet fokuserade på riskfaktorer för anastomosläckage inom ett ERAS-protokoll 16 . Litteraturen kring riskfaktorer för anastomosläckage (AL) hos patienter opererade med främre resektion är omfattande, men studier på områ- det inom ett ERAS-protokoll saknas. Hypotesen var här att ERAS-proto- kollet och följsamheten till detsamma skulle kunna ha en skyddande effekt mot AL. Vi använde oss även här av den svenska delen av internationella ERAS-databasen och kunde i denna retrospektiva multicenter kohortstu- die identifiera totalt 1900 patienter med rektal tumör opererade med främre resektion, varav 155 (8.2 %) med AL. Exponeringsfaktorer var här patientegenskaper, intraoperativa variabler och följsamhetsvariabler till ERAS-protokollet. Utfallsvariabel var AL. Figur 2. Anastomosläckage över tid uppdelat på kirurgisk teknik.