Svensk Kirurgi nr 2-21

57 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Forskarens ofrivilliga utsatthet VLADIMIR GATZINSKY Göteborg vladimir.gatzinsky@vgregion.se Upprinnelsen Det kan väl knappast ha undgått någon hur pandemin återigen har skördat offer. Denna gång har dock inte viru- lensen per se bidragit till det sjuka. En kollega har uttalat sig om en av pandemins effekter, eller snarare i detta fall inte så stora effekter som somliga uppenbarligen hade önskat höra. Han har presenterat detta på ett vetenskap- ligt sätt i en välrenommerad tidskrift. Reaktionerna lät inte vänta på sig och som genom ett trollslag rasade det plötsligt in hätska kommentarer på både sociala medier och via mail. Tydligen var det inte bara allmänheten utan även läkare och forskare som ska ha visat sitt missnöje med denna publikation, och då inte på en saklig, veten- skaplig grund utan genom till synes ohämmade, ibland säkert även rent populistiska, känsloyttringar. Öppenhet och tolerans Forskning bör, och ska ifrågasättas. Det vet alla som har skickat in artiklar till någon vetenskaplig tidskrift eller dryftat resultaten med ibland väldigt ifrågasättande kol- legor. Det är också en av förutsättningarna för bra forsk- ning. Slutsatserna och fynden är kanske inte alltid det som man förväntar sig men kan vara nog så viktiga. En öppen objektiv presentation kommer förhoppningsvis ändå så nära sanningen som möjligt i det som beforskas, att man ska kunna diskutera resultaten på ett civiliserat och sakligt sätt. Att det kanske rubbar ens världsbild eller går stick i stäv med den egna uppfattningen må vara hänt men då ska man ju bemöta forskningsresultaten på ett konstruktivt och vetenskapligt sätt. Inte i slutna hem- liga grupper där konspirationsteorier och alternativ fakta får fritt spelrum. Förutsättningar I regeringens proposition (Prop. 2020/21:60) med rub- riken "Forskning, frihet, framtid – kunskap och innova- tion för Sverige", så kan man läsa att ”Sverige ska vara en ledande forskningsnation”. En av förutsättningarna för detta är självfallet en vilja, nyfikenhet och glädje i att för- djupa sig i olika ämnen för att komma fram till resultat och slutsatser vilka förhoppningsvis bidrar till att sprida en ökad kunskap och förståelse i olika frågor. Detta för- utsätter såklart bland annat en miljö där man har högt i tak för sakliga diskussioner/argumentationer, baserade på fakta och uttryckta med respekt samt även en absolut nolltolerans mot hat och hot. Försvinner glädjen och nyfikenheten i forskningen så försvinner även den på sikt, vilket vore förödande för utvecklingen. Ett ljus i mörkret Glädjande nog så finns det sansade, starka, röster i debatten som inte låter sig tystas utan står upp för forsk- ningen. I bland annat Läkartidningen, DN debatt och på BLF:s hemsida (Svenska Barnläkarföreningen) kan man läsa skrivelser som kraftfullt fördömer den miljö och attityd som hämningslöst ifrågasätter ett samhälle som bygger på öppenhet och sanning och som i förläng- ningen faktiskt kan hota vår demokrati. Sverige är fullt av bra forskare och forskning i världs- klass, låt oss inte glömma det och låt oss se till att det förblir så genom att ha ett öppet, sansat klimat där vi ska kunna ses och utbyta åsikter och erfarenheter på ett respektfullt, tillåtande, vetenskapligt och tolerant sätt. Den här gången handlade det om covid-19, nästa gång kanske det är dina kirurgiska resultat som ifrågasätts på samma sätt. Detta kan och ska vi aldrig acceptera eller vika oss för och just därför måste vi prata om det då tillfälle ges, i alla tillgängliga kanaler och sammanhang. "Forskning, process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande.” – Nationalencyklopedin, forskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ forskning (hämtad 2021-02-22). T f redaktören reflekterar