Svensk Kirurgi nr 5-21

257 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 5 • 2021 insamlat på ett likvärdigt sätt (dock med olika primära och sekundära utfallsmått) har man även kunnat jämföra studierna sinsemellan 3 . Intressanta fynd från dessa studier var, att trots att många av patienterna som opererades med TM i många fall hade fler riskfaktorer för kirurgi, så var andelen komplikationer färre än vid direktrekonstruktion (protes eller lambå), men även jämfört med enkel mastektomi (Tabell). Risken att drab- bas av en komplikation var mer än fyra gånger så hög vid mastektomi med omedelbar rekonstruktion (protes eller fri lambå) jämfört med TM. Anmärkningsvärt var att man såg en så pass stor skillnad trots att gruppen som genomgick bröstbeva- rande kirurgi både hade högre BMI, fler fall av axillutrymning och bilate- ral åtgärd (andelen bilateral kirurgi omkring 1/3 för TM). Andra fakto- rer som tumörstorlek, sjuklighet, tid till adjuvant behandling skilde sig inte märkbart åt, men man noterade att i gruppen med enkel mastektomi var andelen äldre högre och så även sjukligheten. En fråga rörde hur man hanterade rökare och patienter med diabetes. Föreläsaren nekade inte någon patient en viss specifik opera- tion, men för rökare och diabetiker eller patienter med andra riskfak- torer så poängterade hon vikten av informerat samtycke och om valet stod mellan rekonstruktion och TM rekommenderade hon TM, baserat på all den data som finns ackumu- lerad. I svar på andra frågor beskrev hon att cirka 70 procent av kirurgin vid hennes enhet var bröstbevarande, och hon poängterade behovet av väl- gjorda prospektiva studier liksom av PROM ( Patient Related Outcome Measures ), vilket inte ingick i de före- dragna studierna. Lokala lambåer Tor Svensjö höll sedan ett föredrag om användandet av lokala lambåer för att fylla ut defekter i bröst efter sektorresektioner vid bröstcancer. Indikationen har varit bildmässig tumörutbredning där man överväger mastektomi eller tumör på vissa posi- tioner i bröst där det är svårt at få till en bra kosmetik. De vanligaste lam- båerna benämns LICAP-lambå ( Late­ ral Intercostal Artery Perforator ) och AICAP-lambå ( Anterior Intercostal Artery Perforator ) (figur 1). Metoden bygger på att man identifierar perfo- ranter i bröstets periferi med en hand- hållen doppler och sedan designar ett hud/fettstycke som man kan svänga 180 grader med bibehållen cirkulation och på så vis fylla ut bröstdefekten med kroppsegen vävnad (figur 2). Metoden är speciellt lämplig på patienter med överskottsvävnad nedom axillen och stora tumörer i laterala till centrala delen av bröstet. Preliminära resultat avseende kosmetik är lovande med en hög andel patienter som anger nöjdhet med utseende och där objektiv analys med bildprogram förlägger 82 pro- cent av opererade till bra eller utmärkt resultat. Volymsmätningar visar också att det opererade bröstet bibehåller sin volym ett år efter strålbehandling och operation. Strålbehandling vid implantat- rekonstruktion Hannah Coudé Adam, presenterade en studie från sin avhandling vid Referat Kirurgveckan Tabell från referens 3. Figur 1. LICAP respektive AICAP lambå utförd pga stor lateral bröstcancer respektive större bröstcancer i nedre centrala bröstet. Före och ett år efter operation och strålbehandling.