109 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Socialstyrelsen, de lyfter vilka diagnoser som ska bli vårdförlopp, de utser vem som ska leda nationella arbetsgrupper (NAG), de föreslår diagnoser till bruttolistan, de nominerar experter som ska inkluderas, de har ett nära samarbete med SoS om riktlinjer och rekommendationer och många fler uppdrag ligger inom NPO-strukturen. Det råder ingen tvekan om att NPO kan förbättra många flöden inom sjukvården, men man ska beakta att det finns låggradig insyn i deras arbetsprocesser och ingen transparens i besluten som fattas, eftersom det inte är en myndighet. Det är också otydligt vilken makt som faktiskt ligger inom SKR och NPO eftersom det inte är en myndighet, utan regionernas och kommunernas samarbetsorganisation, även om de ibland arbetar på SOS uppdrag. Det är angeläget att skapa mer kunskap om hur våra NPO-representanter väljs. Inom varje NPO finns en representant för varje storregion. Tillsättningen av dessa sker regionalt, efter en intern nominering, från RPO och sannolikt från klinikchefer. Det finns ingen möjlighet idag att tillgodose att NPO-gruppen får en bred diversifierad sammansättning, eftersom varje region väljer en representant. Regionen vill inte riskera att sända en akademiskt eller kliniskt svag person med ett smalt kompetensområde, därav sker en viss urvalsprocess som blir ”nödvändig” för att tillgodose regionens representation. Detta kommer tyvärr fortsatt att bidra till en viss enkelriktning, och små specialiteter blir inte väl representerade, till exempel thorax- och kärlkirurgi. Omdanad sjukvårdsstruktur Den samlade bilden av svensk sjukvård under detta valår 2022 är att vi noga bör beakta och bevaka hur sjukvårdens maktstruktur byggts om utan att medborgarna förstått hur detta skett. Tyvärr har inte ens vi inom vården förstått hur och när denna maktförskjutning skett från specialistföreningar, läkarförbundet, läkarsällskapet i samråd med Socialstyrelsen och SKL, till det exkluderande NPO debatt partnerskapet mellan Socialstyrelsen och SKR. Det vilar ett tungt moraliskt ansvar på våra ledamöter i NPOgrupperna att skapa en tydlig, rak, öppen och kontinuerlig dialog med alla de specialistgrupper som ingår i deras härad. Det finns inga formaliserade krav på hur eller när dialogen ska ske mellan NPO-ledamöterna och specialistföreningarna. Naturligtvis har den nya SKR-strukturen haft barnsjukdomar och man måste ha respekt för att processer och system måste utvecklas över tid – men hur mycket och hur länge? Framtida farhågor Vår nuvarande styrka inom SSVS är att vi har stort förtroende för vår representant inom NPO, men det kan vara farligt att bygga verksamheter på en person; man måste ha fungerande säkra funktioner i sjukvården. Vid nästa tillsättning av personer inom NPO hjärta-kärl kan det bli regionala representanter som inte är kärlkirurger med insyn i de behov som finns för de kärlkirurgiska patientgrupperna. Vem kommunicerar då med specialistförening och kvalitetsregister? Hur kan vi inom svensk sjukvård som läkare och medborgare försäkra oss om att SKR–NPO– SOS arbetar effektivt med kirurgiska specialistfrågor nu och i framtiden, och att vi säkrar en respektfull dialog mellan de administrativa processerna inom dessa organisationer och specialistföreningarna? Eller: Är SKR – NPO strukturen den modell som säkrar god och jämlik vård i Sverige, ska vi bara ”gilla läget” nu? Referenser 1. Rothstein, DN, 26/3 2022 2. SVT Uppdrag Granskning ”Region- lotteriet” Det finns 26 nationella programområden (NPO) som leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. Åtta nationella samverkansgrupper (NSG) leder och samordnar regionernas nationellt gemensamma arbete inom flera olika områden. NPO följer inte specialistindelningen utan är värdebaserad. Kirurgi hade från början inget eget programområde utan blev uppdelat på flera olika. Nu finns ett programområde (NPO) för kirurgi och plastikkirurgi, men kirurgin är fortsatt uppdelad på många olika programområden (NPO akut vård, cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar mfl). Följande nationella programområden finns: Nationellt primärvårdsråd NPO akut vård NPO barn och ungdomars hälsa NPO cancersjukdomar NPO endokrina sjukdomar NPO hjärt- och kärlsjukdomar NPO hud- och könssjukdomar NPO infektionssjukdomar NPO kirurgi och plastikkirurgi NPO kvinnosjukdomar och förlossning NPO levnadsvanor NPO lung- och allergisjukdomar NPO mag- och tarmsjukdomar NPO medicinsk diagnostik NPO nervsystemets sjukdomar NPO njur- och urinvägssjukdomar NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation NPO psykisk hälsa NPO rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin NPO reumatiska sjukdomar NPO rörelseorganens sjukdomar NPO sällsynta sjukdomar NPO tandvård NPO äldres hälsa NPO ögonsjukdomar NPO öron-, näs- och halssjukdomar
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=