Svensk Kirurgi nr 3-22

108 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 KI. Tyvärr har fortfarande många regioner knappt startat implementeringen av PSV-KI på grund av bristande lokala resurser. Den finansiella pott som ska finnas för PSV-arbetet har inte kunnat användas i de flesta regioner, eftersom de inte kan identifieras regionalt-lokalt. Detta bidrar till den olyckliga frånvaron av en lyckad nationell implementering. Lärdomar har dragits och nu inför de tre nästa PSV som publiceras under 2022 inom/nära kärlkirurgin har man skapat ett ”Implementeringsstöd till regionerna” i samråd mellan NPO-SKR. Det är lyckosamt att vi har kunniga medarbetare inom PSV-flöden, och inom NPO, med goda nomineringar inom dessa grupper från NPO Hjärta-kärl. Det är dock intressant att iaktta att specialistföreningen SSVS inte inom någon av dessa PSV fått en förfrågan om nomineringar till arbetsgrupper. Nationella riktlinjer Ett område där kärlkirurgi inte varit involverat tidigare är nationella riktlinjer, det har dock funnits kardiologiska riktlinjer sedan många år. Riktlinjer för att säkra god och jämlik vård nationellt är rekommendationer som skapas av Socialstyrelsen efter expertevaluering inom SBU. Det finns idag ingen säkrad nomineringsprocess av de individer som ska arbeta inom dessa grupper. Nomineringsprocessen är inte transparent, men sker sannolikt i dialog med NPO inom området. Socialstyrelsen har under 2021 haft en dialog med NPO-hjärta-kärl avseende riktlinjer för perifer kärlsjukdom. Efter fortsatt dialog med NPO tog de kontakt med SSVS för att efterhöra möjliga personer att nominera till projektledningsgruppen. Denna förfrågan kom oss tillhanda samtidigt som SSVS arbetade hårt med att tillskapa en implementeringsprocess kring vårt personcentrerade vårdförlopp för kritisk benischemi. Problemet inom vår mindre specialistgrupp är att återfinna experter med god kompetens inom området, utan jäv, som kan frigöras från kliniskt arbete för att delta i dessa grupper. Det är sannolikt viktigt, för att säkra förtroendet för riktlinjerna, att de utsedda experterna åtnjuter ett starkt förtroende inom professionen. Nomineringen, och den efterföljande processen kring riktlinjearbetet har belyst en disharmoni som föreligger mellan Socialstyrelsens administrativa personal och kliniskt verksamma kärlkirurger. Detta trots allas goda intention att bidra till att utveckla en bättre och mer rättvis vård nationellt. Det är svårt att skapa förståelse inom dessa processgrupper för att kirurgiskt verksamma läkare, som kan och ska bidra med kompetens kring våra patienter, har en mycket begränsad möjlighet att delta i möten på arbetstid och att svara med vändande mail under dagtid. Det är också svårt för icke insatta att förstå de frekvent använda förkortningarna (se faktaruta) och de komplexa administrativa processerna inom SKR-SOS. Naturligtvis måste ett seriöst uppdrag få avsatt arbetstid under vissa perioder. Våra huvudmän önskar att vi arbetar mest kliniskt, men ska vi delta i det kraftfullt ökande antalet likartade uppdrag måste NPO och Socialstyrelsen kommunicera med huvudmännen inom sjukvården för att säkerställa att denna typ av uppdrag kompenseras med avsatt betald arbetstid. Detta måste ske, eftersom det är nödvändigt att kliniskt kompetenta och verksamma läkare deltar i denna typ av grupperingar. Transparent tillsättning krävs Det är tydligt att NPO-organisationen idag är en mycket viktig maktfaktor i svensk sjukvård. De nominerar personer och experter till partnern NPO debatt Huvudmännen önskar att vi arbetar i huvudsak kliniskt, men seriösa uppdrag inom NPO måste få ske på avsatt arbetstid.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=