Svensk Kirurgi nr 3-22

107 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 NPO debatt utan gjort en mer ”värdebaserad” indelning, inkluderar NPO kirurgi och plastikkirurgi inte många av sina subspecialiteter och basspecialiteter, till exempel kärlkirurgi. Stärkt samarbete Kommunikationsvägen mellan NPO och Socialstyrelsen, som inte inkluderar nationella och specialistnära överväganden har förstärkts kraftfullt den senaste perioden. Detta benämns inom Socialstyrelsen som ett ”partnerskap” med SKR, och har under 2021 tydligt utvecklats och intensifierats. Genom att Socialstyrelsen och dess olika enheter i sin nuvarande struktur väljer att endast inkludera den kompetens som utses i detta ”partnerskap med NPO-organisationen” minskar möjligheten för att den optimala nationella kompetensen inom olika områden används på bästa sätt. Inom varje NPO finns ofta företrädare för de stora patientgrupperna, exempelvis ”kardiologi”. De kan inte ha kompetens inom alla mindre subspecialiserade områden, eller nätverk som inkluderar alla diagnoser eller behandlingsmetoder som ska bevakas inom sitt NPO. Detta är förstås problematiskt. Nedan ges några exempel på hur partnerskapet mellan Socialstyrelsen och SKR minskar möjligheten att optimera förutsättningarna för god kärlkirurgisk vård med stöd från specialistföreningar. Bruttolistan I Sverige finns en genomlysning av olika diagnoser som kan gynnas av centralisering. Det har tidigare kallats för rikssjukvårdsuppdrag och heter nu nationell högspecialiserad vård (NHV). Den så kallade ”bruttolistan”, som formuleras av Socialstyrelsen, är en lista på vårdområden som ska eller kan genomlysas och bedömas inom systemet för nationell högspecialiserad vård. Ursprungligen har NPO bidragit till att utse den stora baslistan, i samråd med regionala representanter. Under 2021 skulle nomineringar ske till vissa utvalda diagnoser inom bruttolistan, det vill säga de som ska genomlysas och bedömas inom systemet för nationell högspecialiserad vård under 2022. Denna nominering sker i samråd med partnern NPO, företrädelsevis det specifika NPO som ska stödja NHV-utredningen av diagnosen. Det är mycket viktigt att alla delar av den högspecialiserade vården som ska belysas identifieras varför det också är synnerligen angeläget att högspecialiserade representanter med specifik kompetens inom ämnet deltar i dessa grupper och har professionens förtroende. Det som beskrivs i dessa genomlysningar har stor betydelse för det underlag som sedan krävs inför ansökan för tilldelad högspecialiserad sjukvård, exempelvis sarkomkirurgi. NPO-representanterna företräder förvisso ett programområde, till exempel kirurgi/plastikkirurgi eller hjärta-kärl, men kan inte rimligen själva klara att kompetensmässigt säkra att de mest lämpade kandidaterna för de ovanliga diagnoserna nominerats till NHV på Socialstyrelsen, eftersom detta ofta är mer ovanliga områden eller tillstånd. Nomineringsprocess Svensk Kirurgisk Förening, tillsammans med de kirurgiska delföreningarna (inkluderande SSVS), skrev en inlaga och hade en konkret dialog med NHV-kontoret angående nomineringsprocessen. Vi önskade inkluderas i utnämningen av representanter för att tillgodose att alla som var aktuella, med god kompetens inom ett specialområde nationellt, blev nominerade. Det är särskilt viktigt eftersom vi anser att man inte kan säkerställa att våra NPO-representanter i dessa frågor kan ha komplett kunskap om detta. Särskilt oroande är detta också eftersom de nomineringar som sker inte kommer från externa NPO, utan endast det ”NPO” som leder frågan/utredningen. Socialstyrelsen önskar inte detta tillskott av nomineringar utan anser att de har ett ”partnerskap” som tillgodoser dessa behov. De beaktade vår ståndpunkt, men det kvarstår fortsatt osäkerhet i frågan. Sannolikt är detta en mycket viktig process att tillgodose för att säkra fortsatt förtroende för NHV-processerna (Socialstyrelsen) som påverkar många högspecialiserade enheter regionalt och nationellt. Frågan diskuteras nu vidare med Socialstyrelsen under ledning av Svensk Kirurgisk Förenings ordförande. Sammanhållna vårdförlopp Under 2019 lyftes ”Kritisk benischemi” upp av vårt NPO för att bli ett av de första elva Personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen (PSV-KI). Det var en omtumlande snabb process i en ”Nationell Arbetsgrupp” (NAG) som utses av NPO, under ledning av Ulf Hedin med en större blandad nationell grupp med visst administrativt stöd från SKR. PSV-KI var ett pilotprojekt och barnsjukdomarna var många. Det fanns ingen tydlig säkrad finansiering till deltagarna i gruppen, varje region betalade efter egen uppgörelse, varför ersättningen varierade från noll kronor till en betydligt högre timpenning för varje nedlagd arbetstimme trots många nedlagda arbetstimmar på fritiden. Detta har bidragit till att flera kärlkirurger fortsatt tvekar att åta sig liknade uppdrag i vissa regioner. Implementering av vårdförlopp Implementeringen av vårdförloppen ska sedan ske i regionerna genom RPO. Problemet är att i många RPO-hjärta-kärl finns inga kärlkirurger. Det fanns inte heller något implementeringsstöd för genomförandet och i princip inga mätbara indikatorer som kunde användas praktiskt för utvärdering regionaltlokalt. Eftersom PSV-KI uppfattades som ett genomarbetat dokument som skulle stödja mer rättvis vård på ett nationellt plan, bildade SSVS därför en nationell implementeringsgrupp. Denna skulle arbeta för att nationellt skapa stöd, som beslutsstöd, filmer, dokument och liknande, som kunde spridas lokalt och regionalt. Tyvärr fick vi inget administrativt eller finansiellt stöd, och gruppen fick avsluta detta arbete som bedrevs helt ideellt i förtid. SSVS har i olika former arbetat för att stödja spridning om PSV-

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=