Svensk Kirurgi nr 3-22

112 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 behovsbaserat till fronten. Där träffade han en narkosläkare som berättade att många tourniqueter som kommer från utlandet är fejk och inte kan användas. Företag bluffar cyniskt för att tjäna pengar i krig. Vi diskuterar de många tankar och viljor som finns för att hjälpa till som motsats till detta. Enskilda personer som drar igång projekt kan vara av godo, men också i vissa fall direkt skadligt. ”Om man har kontakter som kan förmedla behov och hjälpa till att styra leveranser till rätt ställe kan det vara till stor nytta”, förtydligar Andreas. Om man däremot bara fyller en lastbil och skickar någonstans in i landet utan att ha förankrat behov eller kontakter är det värdelöst och då är det ett mycket bättre alternativ att skicka pengar. Hjälpen som skickas måste matcha behoven helt enkelt. På plats i Ukraina finns flera internationella organisationer, som WHO, Läkare utan gränser, Internationella Röda Korset, FN-organ och EU. Svensk sjukvårdsberedskap Sverige har öppnat sina gränser för ukrainska flyktingar och även för sjuka patienter i behov av vård. Budskapet har varit att Ukraina får skicka så många patienter de vill, men ytterst få har i själva verket kommit till Sverige. Vad det beror på är svårt att säkert veta, men sjukvården fungerar fortfarande tillfredsställande i delar av västra Ukraina, så det kanske kan vara en möjlig förklaring. Vi kommer in på hur den svenska beredskapen ser Krigskirurgi Förstörda vägar och broar försvårar både för framryckande rysk militär och sjukvårdstransporter av ukrainska soldater. ut. ”Man måste vara blind, döv eller okunnig för att inte se att den svenska beredskapen är väldigt dålig”, ryter Andreas. Det försörjningssystem som svensk sjukvård använt sig av under lång tid, just in time, ett sätt att hålla små lager av det man precis behöver och använder i nuläget, är utomordentligt dåligt i kris och krig. Det visade sig inte minst under pandemin, poängterar Andreas, och påpekar att den stora bristen på skyddsutrustning i Sverige var en tydlig följdeffekt av denna just in time-modell. I Finland där man mer nyligen varit i krig och haft ett annat beredskapstänkande, fanns det i stället goda resurser och lager. Personalbrist Situationen i svensk sjukvård idag är haltande. Vi har lägst antal vårdplatser i Europa sett till befolkningen. Bemanningen är skör, många är sjukskrivna, utmattade efter pandemin men också av en arbetssituation som under många år före pandemin inte varit bra. I Sverige finns 580–590 IVA-platser, under pandemin ökade vi till 1200 IVA-platser. Det gick bara för att arbetsgivaren tvingade sin personal att arbeta 16-timmarspass och avstå från både vila och semester. Det är inte konstigt att många fortfarande är trötta. Personalbristen medför att ett stort antal vårdplatser är stängda. I händelse av krig är personal A och O, då måste man ha möjligheten att skala upp. Hur det skulle gå till i dagens svenska sjukvård är omöjligt att förstå, förtydligar Andreas. De beredskapsplaner som måste finnas för att utöka sjukvårdens kapacitet i en katastrofsituation finns helt enkelt inte, och det är allvarligt. Personalbristen, och då framför allt sjuksköterskebristen, är ett av de största strategiska hoten mot sjukvården i Sverige idag. För att få personal till vården krävs inte bara höjda löner, man måste också satsa på en bättre arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och tydlig och bra ledning. En djupare förståelse för vad som i grunden är fel krävs, en objektiv analys av vad personalbristen verkligen beror på skulle kanske kunna hitta felet. Och det är just det som behövs, en felsökning, för om man inte kan hitta felet så kan man inte åtgärda det. Övning och ledarskap Om det fanns en större krismedvetenhet inom den svenska hälso- och sjukvården skulle det kanske kunna gå från katastrof till bara dåligt, säger Andreas uppgivet. En viktig del i förberedelser för katastrofsituationer är regelbundna övningar. Det skapar en mental krisberedskap och kan inte underskattas. Även sommarvikarier ska känna till och kunna katastrofplanerna. Man behöver fokusera på att utföra mini-katastrofövningar regelbundet och sedan ha större övningar mer sällan. De större övningar ger dessutom mer om man haft miniövningar ofta. Utöver personalfrågan och bristen på övning listar Andreas det

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=