136 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Avhandlingsreferat allmäntillstånd ansågs alltför nedsatt. Hos patienter med pT3 var den främsta anledningen avancerat tumörstadium samt patienternas nedsatta allmäntillstånd. De flesta patienter med pT1b genomgick kurativt syftande reresektion (58%). Sjukdomsspecifik överlevnad skilde sig inte åt mellan de patienter som enbart genomgick kolecystektomi och de som genomgick reresektion. Hos pT2-patienter med genomgången reresektion var sjukdomsspecifik överlevnad 44 månader jämfört med tolv månader hos patienter som enbart hade genomgått kolecystektomi. Vid justering för ålder, kön och komorbiditet kvarstod reresektion som en prognostisk faktor för längre överlevnad (Hazard ratio 0,26, CI: 0,15–0,43, p <0,001). Längre överlevnad sågs även hos pT3- patienter som genomgick reresektion och reresektion var en oberoende faktor för längre överlevnad. Residualsjukdom Residualsjukdom hos reresecerade patienter var förenad med lägre överlevnad; ett-, tre- och femårs sjukdomsspecifik överlevnad; 79 procent, 34 procent och 25 procent, jämfört med 91 procent, 70 procent och 67 procent bland patienter utan residualsjukdom. Patienter med pT2 och residualsjukdom hade signifikant lägre sjukdomsspecifik överlevnad jämfört med pT2-patienter utan residualsjukdom (median 32,2 månader jämfört med ej uppnådd median; p= 0,007). pN1-status efter reresektion var associerat med minskad sjukdomsspecifik överlevnad oavsett pT-stadium. I hela kohorten sågs en ökad sjukdomsspecifik överlevnad i den senare tidsperioden (27 månader jämfört med 16 månader; p=0,030). Oberoende negativa prognostiska faktorer för försämrad sjukdomsspecifik överlevnad var pT3 och residualsjukdom. Skicka gallblåsan för PAD Fem kliniska prediktorer för IGBC identifierades. Dessa kan användas för att planera operationer och för att bestämma om gallblåsan ska skickas för histopatologisk analys postoperativt. Den validerade riskscore-modellen kan användas för att prediktera IGBC och möjliggöra optimering av preoperativ utredning och behandlingsstrategier. Incidentiella metastaser och lymfom i gallblåsan är mycket ovanligt och kan vara svåra att identifiera makroskopiskt postoperativt. Detta motiverar en generös inställning till att sända gallblåsan för histopatologisk analys. Reresektion av pT2- och pT3-IGBC ger bättre överlevnad. En högre reresektionsfrekvens och fler R0 resektioner i den senare tidperioden var associerade med den ökade överlevnaden under de senaste åren. Prognostisk fördel med singeloperation? I en avslutande studie V studerades om en-stegs-operation hos pT3 IGBC-patienter har en prognostisk fördel. Då den i skrivandes stund är i manusform får ni intresserade läsare invänta publicering. Referenser 1. Randi G, Franceschi S, La Vecchia C. Gallbladder cancer worldwide: geographical distribution and risk factors. International journal of cancer. 2006;118(7):1591-602. 2. Stinton LM, Shaffer EA. Epidemiology of gallbladder disease: cholelithiasis and cancer. Gut Liver. 2012;6(2):172-87. 3. Sharma A, Sharma KL, Gupta A, Yadav A, Kumar A. Gallbladder cancer epidemiology, pathogenesis and molecular genetics: Recent update. World J Gastroenterol. 2017;23(22):3978-98. 4. Hundal R, Shaffer EA. Gallbladder cancer: epidemiology and outcome. Clin Epidemiol. 2014;6:99-109. 5. https://www.ucr.uu.se/gallriks/om-gallriks/om-gallriks-old [Accessed april, 2022] 6. Lau CSM, Zywot A, Mahendraraj K, Chamberlain RS. Gallbladder Carcinoma in the United States: A Population Based Clinical Outcomes Study Involving 22,343 Patients from the Surveillance, Epidemiology, and End Result Database (1973-2013). HPB Surg. 2017;2017:1532835. 7. Soreide K, Guest RV, Harrison EM, Kendall TJ, Garden OJ, Wigmore SJ. Systematic review of management of incidental gallbladder cancer after cholecystectomy. Br J Surg. 2019;106(1):32-45. 8. Lee SE, Jang JY, Lim CS, Kang MJ, Kim SW. Systematic review on the surgical treatment for T1 gallbladder cancer. World J Gastroenterol. 2011;17(2):174-80. 9. Hari DM, Howard JH, Leung AM, Chui CG, Sim MS, Bilchik AJ. A 21-year analysis of stage I gallbladder carcinoma: is cholecystectomy alone adequate? HPB (Oxford). 2013;15(1):40-8. 10. Konstantinidis IT, Deshpande V, Genevay M, Berger D, Fernandez-del Castillo C, Tanabe KK, et al. Trends in presentation and survival for gallbladder cancer during a period of more than 4 decades: a single-institution experience. Arch Surg. 2009;144(5):441-7. 11. Wu X, Li B, Zheng C, Liu W, Hong T, He X. Incidental gallbladder cancer after laparoscopic cholecystectomy: incidence, management, and prognosis. Asia Pac J Clin Oncol. 2020;16(3):158-64. 12. Muszynska C, Lundgren L, Lindell G, Andersson R, Nilsson J, Sandstrom P, et al. Predictors of incidental gallbladder cancer in patients undergoing cholecystectomy for benign gallbladder disease: Results from a populationbased gallstone surgery registry. Surgery. 2017;162(2):256-63. 13. Muszynska C, Nilsson J, Lundgren L, Lindell G, Andersson R, Sandstrom P, et al. A risk score model to predict incidental gallbladder cancer in patients scheduled for cholecystectomy. Am J Surg. 2020;220(3):741-4. 14. Muszynska C, Lundgren L, Andersson R, Soland T, Lindell G, Sandstrom P, et al. Incidental metastases and lymphoma of the gallbladder - an analysis of ten rare cases identified from a large national database. Scand J Gastroenterol. 2019;54(3):350-8. 15. Lundgren L, Muszynska C, Ros A, Persson G, Gimm O, Andersson B, et al. Management of incidental gallbladder cancer in a national cohort. Br J Surg. 2019;106(9):1216-27. a. Reresektion med kurativ intention jämfört med enbart kolecystektomi, p <0,001. b. Reresektion med kurativ intention utan residualsjukdom jämfört med residualsjukdom, p=0,007.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=