138 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Avhandlingsreferat År 2015 började planeringen för en diagnostisk studie huruvida tredimensionellt analt ultraljud kunde vara till hjälp för att upptäcka analsfinkterskador direkt efter förlossning. Det hela blev till slut en avhandling med fyra delarbeten rörande olika förlossningskomplikationer och med mestadels en kirurgisk vinkel. Kartlägga risker Att föda barn i Sverige är säkert jämfört med många andra delar av världen. Mödradödligheten i Sverige är 4/100 000, jämfört med 19, 211 respektive 1150/100000 i USA, världen och Sydsudan. Både vaginal förlossning och kejsarsnitt är dock förenade med risker och komplikationer för såväl mor som barn. Det övergripande målet med denna avhandling var att kartlägga, i första hand kirurgiska, komplikationer i samband med förlossning och riskfaktorer för att drabbas av dem. Nationella register Med hjälp av nationella register som medicinska födelseregistret och nationella patientregistret öppnar sig möjligheter att studera mindre vanliga tillstånd över en längre tidsperiod. Medicinska födelseregistret grundades redan 1973 och innehåller stora mängder data rörande både mor och barn under graviditet, förlossning och barnsängstid. Tillsammans med patientregistret som innehåller diagnoskoder och operationskoder, ligger detta till grund för de första studierna i avhandlingen. Analinkontinens Sfinkterskador i samband med förlossning är ansett som den vanligaste orsaken till analinkontinens hos kvinnor. Tillståndet är förenat med stort lidande. Syftet med den första delstudien var att klarlägga hur många som fått diagnosen analinkontinens bland kvinnor som fött vaginalt jämfört med de som blivit förlösta med kejsarsnitt, samt att identifiera riskfaktorer. Jämförelser gjordes även med åldersmatchade kontrollgrupper med oförlösta kvinnor och män. Med hjälp av registren nämnda ovan och kontrollgrupper från Socialstyrelsen samkördes förlossningar sedan 1973 med ICD-diagnosen för analinkontinens sedan 2001 hos nära fyra miljoner individer. Resultaten visar att det var nästan dubbelt så vanligt att få diagnosen analinkontinens efter vaginal förlossning jämfört med kejsarsnitt. Även kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt hade ökad risk jämfört med kvinnor som inte fött barn alls och allra lägst risk hade männen. Äldre mödrar, hög födelsevikt hos barnet och att bli förlöst med sugklocka eller tång ökade risken ytterligare. (Tabell 1). Många fick diagnosen kort tid efter förlossningen, men det var också ett stort antal som inte fick sin diagnos förrän 20–30 år efter senaste förlossningen. Kirurgiska komplikationer efter vaginal förlossning och kejsarsnitt Charlotta Larsson, kolorektalkirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, disputerade i november 2021 i Östersund, vid Umeå Universitet, med avhandlingsarbetet Surgical complications after vaginal and caesarean delivery. Huvudhandledare var professor Pär Nordin och opponent var professor Peter Matthiessen. Här presenteras resultaten från de fyra delstudierna i avhandlingen. CHARLOTTA LARSSON Göteborg charlotta.e.larsson@vgregion.se Titel Surgical complications after vaginal and caesarean delivery Länk http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1607667/FULL TEXT02.pdf Huvudhandledare Prof Pär Nordin, Östersund Opponent Prof Peter Matthiessen, Örebro ISBN PDF: 978-91-7855-670-0
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=