139 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Avhandlingsreferat Kardiovaskulära och kirurgiska komplikationer Eftersom andelen kvinnor som blir förlösta med kejsarsnitt ökar, både i Sverige och andra länder, är det viktigt att känna till de risker som finns. Delstudie 2 och 3 undersöker frekvensen allvarliga komplikationer som kan uppstå efter ett kejsarsnitt, exempelvis blodproppar, hjärtinfarkt, ärrbråck, tarmvred och buksmärta. Även dessa studier är baserade på nationella patientregistret och medicinska födelseregistret. Det fanns en kraftigt ökad risk för allvarlig hjärt-kärlhändelse efter ett kejsarsnitt jämfört med kontrollgruppen som endast fött barn vaginalt (OR 2.23; CI 1.98-2.51). Äldre mödrar, övervikt och rökning ökade risken ytterligare, liksom preeklampsi. Risken för tarmvred och ärrbråck var nästan tre gånger större efter kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning (OR = 2.92; CI 2.55-3.34 respektive 2.71; CI 2.46-3.00). Även buksmärta var vanligare efter kejsarsnitt. Rökning, övervikt och tidigare kejsarsnitt ökade risken än mer. 3D-ultraljud analt Korrekt diagnos och behandling av förlossningsskador är viktiga då de kan leda till ett stort socialt och psykiskt lidande senare i livet. I sista delstudien erbjöds alla förstföderskor i Jämtland/Härjedalen under 2016 och 2017 att delta i en jämförelse mellan den rutinmässiga metoden för att bedöma förlossningsskador efter vaginalförlossning, med tredimensionellt analt ultraljud, vilket anses som gold standard för att undersöka analsfinkterkomplexet i elektiv verksamhet. Studien genomfördes tillsammans med kvinnokliniken i Östersund och alla barnmorskor på enheten fick utbildning i att göra inspelningar med 3D-ultraljudsutrustningen. Dessa granskades senare av ultraljudserfaren kirurg. Alla kvinnor som deltog genomgick bägge undersökningarna direkt efter förlossningen. Totalt 554 kvinnor hade bedömbara 3D-inspelningar. Betydligt fler skador hittades med ultraljud än med den kliniska rektovaginala undersökningen. Samtidigt var det endast en tredjedel av de skador som diagnostiserades kliniskt, som också konfirmerades med ultraljudet, vilket gjorde det svårt att dra några slutsatser om missade skador. Något egentligt facit saknas, men 3D-ultraljud direkt efter förlossning ter sig svårtolkat, sannolikt på grund av svullnad och blödning, och kan i nuläget inte användas som gold standard i akutskedet efter förlossning. Slutsats Risken för analinkontinens är betydligt större efter vaginal förlossning jämfört med kejsarsnitt. Kejsarsnitt är däremot förknippat med ökad risk för kardiovaskulära komplikationer likväl som ökad risk för ileus, ärrbråck och buksmärta. Tredimensionellt analt ultraljud för att diagnostisera sfinkterskador direkt efter förlossning är en svår teknik, som behöver förbättras och utvecklas ytterligare för att kunna användas inom förlossningsvården. Övervikt och rökning har visat sig öka risken för flera förlossningskomplikationer och arbetet för att förbättra hälsan hos blivande mödrar i hela världen måste ha hög prioritet. Avhandlingens delarbeten I. Larsson C, Linder Hedberg C, Lundgren E, Söderström L, Tunón K, Nordin P. Anal incontinence after caesarean and vaginal delivery in Sweden: a national population-based study. Lancet. 2019. Vol 393: 1233-39 II. Larsson C, Matsson A, Mooe T, Söderström L, Tunón K, Nordin P. Cardiovascular complications following cesarean section and vaginal delivery: a national population-based study. Journal of Maternal-Fetal and Neonatal Medicine. 2021. Jul 18;1-8 III. Larsson C, Djuvfelt E, Lindam A, Tunón K, Nordin P. Surgical complications after caesarean section: A populationbased cohort study. PLoS ONE 16(10): e0258222 IV. Larsson C, Huber M, Vestberg M, Strigård K, Lehmann J-P, Lindam A, Tunón K, Nordin P. Detecting anal sphincter injuries postpartum with 3D-EAUS. Manuscript. Omslagsbilden till avhandlingen. Ritad av Östersundskollegan Elisabeth Abdon (efter förlaga E Munch – Skriet). Totalt Anal- Odds CI inkontinens ratio (99.9%) p-värde n (%) Kejsarsnitt 185,219 416 (0 . 22) 1 Vaginala 1,400,935 5,171 (0 . 37) 1 . 65 1 . 40-1 . 95 <0 . 0001 Män 1,592,195 1,449 (0 . 09) 1 Kvinnor 2,162,915 6580 (0 . 30) 3 . 35 3 . 05-3 . 69 <0 . 0001 Män 1,592,195 1,449 (0 . 09) 1 Snitt/Vaginala 1,586,154 5587 (0 . 35) 3 .88 3. 52-4 . 28 <0 . 0001 Män 1,592,195 1,449 (0 . 09) 1 Oförlösta 576,761 993 (0 . 17) 1 . 89 1 . 65-2 . 17 <0 . 0001 Oförlösta 576,761 993 (0 . 17) 1 Kejsarsnitt 185,219 416 (0 . 22) 1 . 31 1 . 08-1 . 58 <0 . 0001 Oförlösta 576,761 993 (0 . 17) 1 Vaginala 1,400,935 5,171 (0 . 37) 2 . 15 1 . 92-2 . 41 <0 . 0001 Oförlösta 576,761 993 (0 . 17) 1 Snitt/Vaginala 1,586,154 5587 (0 . 35) 2 . 05 1 .83-3. 00 <0 . 0001 Tabell 1. Risk att diagnostiseras med analinkontinens. p-värde
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=