Svensk Kirurgi nr 3-22

150 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 3 • 2022 Krönika RAMIA STOLT SÄS ramia.ebrahimzada@vgregion.se Jag tror på dig! Vardag – efterlängtad lyx I snart två år har hela samhället hållits gisslan i pandemins grepp där banala aktiviteter som att sitta på ett fik eller skåda människor plötsligt betraktades som en ouppnåelig dröm. Att nu äntligen kunna lämna den sociala isoleringen bakom sig och återgå till ett någorlunda normalt, prepandemi, liv igen känns för många av oss som en efterlängtad lyx. Idoldrömmar Kvällen var äntligen inne och det var dags för mig och vårt sällskap att bege oss till Partille Arena för att lyssna på en av Sveriges just nu bästa manliga artist, Albin Lee Meldau. Vi blev glatt överraskade när vi möttes upp av en folksamling i olika åldersspann, alltifrån ungdomar till pensionärer, som samtliga hade en gemensam nämnare, nämligen musiken! Och lustigt nog hamnade jag i samma rad som Albins mamma som jag klickade med ganska snabbt och vi började genast prata om Albins musik och hans väg till en utsåld Partille Arena. Ingen i publiken skulle kunna tro att Albin nobbades av Idol-juryn 2008 med motiveringen att hans engelska var för dålig (trots att han hade en engelsktalande far) och att hans musiklärarutseende inte passade för den blivande stjärna som juryn eftersökte. Men det stoppade inte Albin från att fullfölja sin dröm om att bli artist och tio år senare fick han äntligen sin revansch när han gjorde succé med sitt deltagande i ”Så mycket bättre”. Med det sagt började konserten och en nästan två timmar lång musikeufori för alla i publiken! Oönskade råd Flera dagar senare och jag kunde fortfarande inte släppa det. Tänk att det finns människor därute som tar sig friheten att förutsäga andras framtid med 100% säkerhet och inför andras ögon utan att någon ifrågasätter handlingen. Vare sig det gäller en ung människa med drömmen om att bli artist, astronaut, fotbollsspelare eller varför inte kirurg. Precis som många av er har jag väl också råkat ut för ett och annat oönskat råd där det som än idag leder bottenligan lydde något i stil med: ”Ramia, du måste äta mycket potatismos och fisk för att kunna bli en stor och stark kirurg!” En mening som upprepades flertals gånger, trots att jag redan var ST-läkare, gift och och hade passerat puberteten för länge sen. Det tog emot att svälja den kommentaren men jag lyckades till slut att häva ur mig att kirurgisk skicklighet sitter snarare i hjärnan och i händerna än i en maffig kroppskonfiguration! Att passa in i mallen Låt oss för sakens skull hålla kvar den här tråden och analysera den lite. Tycker inte ni att det är lite märkligt att vi hellre föredrar att välja människor som passar in i vårt förutbestämda fack baserad på personkemi och våra egna fördomar snarare än Ramia Stolt, Svensk Kirurgis krönikör, skriver om lyxen av att ha återfått en icke-pandemisk vardag, att resa sig efter krossade drömmar, råd man aldrig velat få och mallar man aldrig kunnat passa in i. Hon skriver också om det viktiga i att vi stöttar, uppmuntrar och peppar varandra – för det betyder så mycket.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=