236 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 5 • 2022 På Kirurgveckans sista timmar på fredagen i Kista tog Svetlana Bajalica Lagercrantz och Antonius Valachis upp ett intressant ämne för oss bröstkirurger. När bör vi göra profylaktisk mastektomi på det kontralaterala friska bröstet? Vilka ska erbjudas kontralateral profylaktisk mastektomi (KPM)? Bör man utföra profylaktisk mastektomi enbart för att en kvinna är orolig? Profylaktisk riskreducerande mastektomi Varje år utförs fler och fler KPM enbart för att patienten är orolig för att få cancer i det andra bröstet. År 2004 utfördes cirka fyra procent KPM efter att en kvinna diagnostiserats med en unilateral bröstcancer och 2012 utfördes 13 procent KPM (populationsanalys utan hänsyn till om det föreligger en mutation). Vad har vi för faktaunderlag för att utföra profylaktisk mastektomi på det friska bröstet? Här tog föreläsarna upp en viktig definition; vi vet alla att patienter som är mastektomerade alltid har lite bröstvävnad kvar vilket innebär att de teoretiskt kan få bröstcancer i bröstområdet trots utförd mastektomi, det innebär att vi bör använda benämningen contralateral riskreducing mastectomy (CRRM). Det går inte att uppnå 100 procent riskminskning. Det vi gör är att reducera risken, men den blir inte noll. Det är viktigt att väga in den informationen då vi sitter i samtal med den enskilda kvinnan, som önskar KPM för att hon är orolig. Hur mycket reducerar vi risken för kontralateral bröstcancer med KPM? Påverkar KPM patientens prognos? Det är ett område som är svårstuderat. Olika modeller finns för att försöka beräkna risken för kontralateral bröstcancer – till exempel CanRisk (tidigare BOADICEA), BRCAPRO, PredictCBC,CBCRisk, INFLUENCE 2.0, Manchester formula – där samtliga modeller har sina olika svagheter och där viktiga parametrar lämnats utanför, man tar inte hänsyn till alla relevanta faktorer samt att de två sist nämnda inte är validerade. Det är inte så enkelt att vi kan lita på dessa riskmodeller för att beräkna risk för kontralateral bröstcancer. Faktorer av betydelse som inte finns i modellerna är till exempel biologiska faktorer, livstil, bröstdensitet. Föreläsarna varnar för att använda dessa modeller som beslutsfattande information. Mastektomi vid oro Peace of mind det vill säga att oro dominerar som orsak till önskemål om KPM. En prospektiv studie av 288 kvinnor med unilateral bröstcancer utfördes och man fann att kvinnor som genomgick KPM verkar ha en Referat Kirurgveckan Det andra bröstet – kontralateral profylaktisk mastektomi vid unilateral bröstcancer När en bröstcancerpatient mastektomerats ensidigt framförs ofta önskemål om att även få ta bort det andra bröstet. Indikationerna för kontralaterala ingrepp diskuterades på ett av Bröstkirurgföreningens symposier under Kirurgveckan. Jeanette Liljestrand Sigvardsson, bröstkirurg i Borås, refererar. Definitioner • CRRM – contralateral riskreducing mastectomy • KPM – kontralateral profylaktisk mastektomi • ERN GENTURIS – European Reference Network, Genetic tumor risk syndrome JEANETTE LILJESTRAND SIGVARDSSON Borås jeanette.liljestrand@vgregion.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=