249 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 5 • 2022 Främmande kropp Jakob Hedberg tog över stafettpinnen och informerade oss om främmande kropp i esofagus. Dessa stopp orsakas i 85 procent av fallen av bakomliggande patologi som malignitet, peptisk striktur eller akalasi. Ett observandum är att upp till 40 procent av barn med främmande kropp kan vara asymtomatiska. När det kommer till diagnostik förordas DT-esofagus före och efter peroral kontrast samt att tröskeln för endoskopi ska vara låg. Kirurgernas känsla är att det stela skopet är mer riskfyllt att använda, vilket även litteraturen pekar mot, men det stela skopet har fördelar i proximala esofagus. På frågan ”Vågar vi knuffa ner främmande kroppar till magsäcken?” svarade föreläsarna att det går bra om det går att inspektera området distalt om hindret och se att det är fritt. Pressa aldrig blint! Esofagusruptur David Edholm talade sedan om esofagusruptur, Boerhaaves syndrom. Det orsakas av en medfödd försvagning som vanligen är lokaliserad på vänster sida ovan z-linjen. Patienter med Boerhaaves syndrom blir ofta mycket snabbt sjuka då maginnehåll pressas ur magsäcken och in i mediastinum. För behandling av esofagusruptur hänvisar David Edholm till Esophageal emergencies: WSES Guidelines (Chirica et al World J Emerg Surg. 2019). Huvudpelarna i behandlingsarsenalen är fasta, antibiotika, v-sond, endoskopisk source control och perkutana drän. Kirurgiskt kan rafi av perforation vara indicerat i selekterade fall. Esosponge kan enligt föreläsarna läggas extraluminalt vid distala perforationer för att optimera och komplettera abscessdränering men viktigt är då att byten inte fördröjs. De flesta esofagusperforationer är iatrogena, vid användande av stelt esofagoskop eller så kallad over tube är risken ökad. Vid proximala perforationer rekommenderas att svampen läggs intraluminalt. Nekroser och lutskador Ulrika Smedh ökade vår kunskap om det ovanliga tillståndet nekrotiserande esofagit. Det kan presentera sig med hematemes eller melena och ses oftast hos en allmänpåverkad patient. Tillståndet kan i de flesta fall behandlas konservativt. Perforation är ovanligt men som resttillstånd ses ofta strikturering och patienten kan behöva upprepade dilatationer. Ulrika Smedh fortsatte sedan med att informera oss om lutskador i esofagus. Hälften av fallen hos vuxna sker i suicidsyfte och skadorna blir ofta allvarliga. Vid intag av alkali i flytande form kan kan patienten få skador i esofagus utan att mun och svalg är drabbat. Symtombilden med drägling, dysfagi, kräkning och smärta ger ofta en god uppfattning om allvarlighetsgraden men det förekommer skador utan att patienten uppvisar symtom och därför rekommenderas inläggning för observation. Kom ihåg att värdera risken för luftvägshinder och kontakta esofaguskirurg tidigt i förloppet. DT och gastroskopi används för diagnostisering och för att gradera skadan används Zagar-skalan. Om perforation ses eller slemhinnan uppvisar djupa fokala, grå eller brunsvarta sår rekommenderas laparoskopi/VATS för att kartlägga skadans omfattning. Feeding jejunostomi föredras före PEG eller gastrostomi men om PEG måste användas är det viktigt att lägga den på minorsidan för att möjliggöra att majorsidan kan användas vid rekonstruktion. På längre sikt ses hög risk för strikturer och cancerutveckling varför skopiuppföljning under många år rekommenderas. Uppdaterad kunskap Ett intresserat auditorium tackade för fina presentationer och gick därifrån med lite större kunskap och trygghet i handläggningen av dessa ovanliga och potentiellt livshotande tillstånd. Referat Kirurgveckan
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=