252 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 5 • 2022 Smått och gott kolorektalt Från de kolorektala fria föredragen rapporterades följande i ett urval: För standardiserat vårdförlopp, SVF, gällande kurativt syftande behandling vid koloncancer finns en satt, rekommenderad tid i dagar från diagnos till start av behandling. I dag finns många olika komplexa överväganden som måste göras vid MDK:n (multidisciplinär terapikonferens), exempelvis om ytterligare förfinad radiologi ska göras, om MSItestning av tumörbiopsin är aktuell inför eventuell FOXTROT-behandling, om man ska invänta klinisk genetikutredning och val av den optimala operationsmetoden. Detta gör att många sjukhus inte klarar att hålla den stipulerade tidsramen/deadline för SVF. Därför var det välkommet att Daniel Rydbeck, kolorektalkirurg på Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Östra, visade i en nationell registerbaserad observationell studie att det är säkert att vänta i upp till 56 dagar innan behandling påbörjas. (Denna studie kom även att visas på ESCP, Europeiska kolorektalkirurgers möte i Dublin 2022.) Karin Westberg, kolorektalkirurg på Danderyds sjukhus kunde i en nationell cohortstudie visa att patienter med IBD i större utsträckning Referat Kirurgveckan hade lägre sittande rektalcancrar, högre andel T4-tumörer samt att högre andel opererades med R1/R2 än patienter utan IBD. Dock sågs ingen skillnad i detta patientmaterial på överlevnad. Danderydskirurgen Emma Rosander hade undersökt och sett en skillnad i långtidsmortalitet mellan lokalt avancerad koloncancer och koloncancer stadium I-III som opererades på högvolymsjukhus respektive sjukhus med färre kolonresektioner. För lokalt avancerad koloncancer uppvisades en överlevnadsvinst, som i sin tur saknades hos patienter med koloncancer stadium I-III, om patienten opererades på en hög- volymsenhet. (En egen kommentar till studien är att en högvolymsenhet inte nödvändigtvis behöver vara ett universitetssjukhus. Kan operationsvolym vara viktigare än akademi?). Erik Agger, kirurg från Malmö/ Lund visade i en nationell cohortstudie att tumor deposits är en prognostisk faktor med negativ inverkan vid rektalcancer för lokala recidiv, fjärrmetastasering och överlevnad. Den kliniska relevansen för dessa fynd kan vara att patienterna behöver både neoadjuvant radiokemoterapi, operation, adjuvant kemoterapi och kanske ett tätare uppföljningsförfarande. Det jag ansåg vara det allra mest intressanta bland de fria föredragen, och som ligger helt rätt i tiden, var kirurgen Emelie Nilssons arbete från SUS, Malmö och Lunds universitet, om återfallsfrekvens efter kirurgisk alternativt endoskopisk resektion av inte bara låg- utan även av högrisk T1-tumörer av koloncancer. Studien gjordes på relativt stora patientmaterial med fem års uppföljning där cirka en tredjedel genomgick endoskopisk resektion och cirka två tredjedelar kirurgisk. Överraskande nog så sågs ingen skillnad gällande återfall mellan kirurgisk och endoskopisk resektion av T1 koloncancrar vare sig de var låg- eller högrisk tumörer. Positiv lymfovaskulär inväxt (LVI) var den enda oberoende riskfaktorn för återfall. Kompletterande kirurgi som i värsta fall blir en rektumamputation med benignt PAD (eller kompletterande endoskopisk resektion), vilket idag är riktlinjen vid högrisk tumörer, kan således diskuteras. Sammantaget var Kirurgveckan 2022 ett högst njutbart och inspirerande evenemang på många plan vilket verkligen behövdes efter pandemi och inför annalkande höst och vintertid! Stort grattis Caroline! Caroline Williamsson, Skånes universitetssjukhus, Lund, får SFÖAKs forskarstipendium 2022 om 30 000 kronor. Stipendiet tilldelas för hennes kliniska forskning med syftet att förbättra det perioperativa förloppet kring pankreatoduodenektomi.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=