Svensk Kirurgi nr 1-23

17 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 bättringar. Thorarinn är allmänkirurg och avgående verksamhetschef vid Centralsjukhuset i Kristianstad, efter många decennier vid olika större och mindre sjukhus i södra Sverige och på Island, och har tidigare varit enhetschef på akuten i Lund. Han är också en av grundarna till läkarbilverksamheten i södra Skåne som bedrevs under tidigt 2000-tal och tidigare engagerad i MSB:s insatsverksamhet. Sammanfattningsvis är Thorarinn sedan många år väl förtrogen med både traumavård och det internationellt största, etablerade traumautbildningsprogrammet ATLS. Han var på sätt och vis perfekt placerad i tid och erfarenhet för att axla rollen som ny nationellt ansvarig, efter att ha stöttat de tre tidigare nyckelfunktionerna direktör, koordinator och utbildare, som han arbetade nära under sjösättningen av den nya 10:e versionen av ATLS. Övrig fakultet Thorarinn tar över efter Martin Sundelöf, som har haft det svenska direktörsansvaret sedan september 2017. Martin fick sin roll samtidigt som den nuvarande nationella koordinatorn, Sofi Sarin från Malmö, och tillsammans har de hanterat den största utmaningen för ATLS sedan grundandet 1978 – att uppdatera den pedagogiska basen för kursen från 1950-tals-grunden till att stämma överens med både instruktörernas och studenternas behov på 2000talet. Martin och Sofie vände sig till den europeiska ATLS-community för stöd och råd och tillsatte Hayley Allan från Storbritannien som nationell utbildare för ATLS Sverige. Hayley är i grunden lärarutbildad och en erfaren pedagog. Hon hade haft rollen som utbildare (educator) vid ATLS-programmet i England sedan 1996 och ingick i den europeiska utbildargruppen inom ATLS, som har haft ett ansenligt inflytande inom American College of Surgeons (ACS). Tillsammans tog det nya teamet fram ett mer modernt tillvägagångssätt för undervisning och inlärning av ATLS som hamnar närmare den idag etablerade utbildningsformen för kliniskt verksamma läkare i Sverige. ATLS-kursernas innehåll Parallellt med studentkursen i ATLS, som förbereder läkare på att ta hand om traumapatienter enligt ABCDEalgoritmen skapade ACS också en instruktörskurs för att ge ATLSutövare förutsättningar att undervisa ATLS-programmet som instruktörer. Under det sena 1970-talet i USA kom de huvudsakliga pedagogiska influenserna från hur efterkrigstidens arbetskraft organiserades. Den första instruktörskursen var baserad på inlärning av fakta och på “drillning” av praktiska färdigheter. De metoderna kan låta omoderna idag och är i många avseenden ersatta av annat. ATLS använde tidigt simuleringsträning som ett pedagogiskt grepp, före simuleringens storhetstid. Det tycktes vara just simuleringarna med sin medryckande inlärningsmetodik som tjänade deltagarna väl, ATLS-kurserna tillät deltagarna så att säga att både walk the walk and talk the talk. Föråldrad metodik På många sätt valde ACS länge att leva på forna meriter när det kom till ATLS, trots att de samtidigt investerade i att utveckla elektroniska moduler för e-inlärning. Slutligen var det den internationella utbildargruppen som insisterade på att den pedagogiska strukturen skulle uppdateras för alla kurser och format. Många instruktörer stöttade behovet Från vänster: Sofi Sarin, Thorarinn Gudmundsson, Martin Sundelöf. Föreningsnytt – ATLS

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=