Svensk Kirurgi nr 1-23

1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 nummer 1/2023 Årgång 81 Svensk Kirurgi Ny styrelse Kärlrandning på Island Covidvaccin skyddar vid kirurgi

2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023

1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Innehåll Ledaren Vart är vi på väg? Linus Axelsson, Karlskrona.............................................................................. 3 Redaktören reflekterar Landet runt Anna Höök, Stockholm................................................................................... 5 Föreningsnytt – SKF Ny ordförande – Linus Axelsson Linus Axelsson, Karlskrona.............................................................................. 6 Ny vetenskaplig sekreterare – Andreas Muth Andreas Muth, Göteborg................................................................................. 9 Ny representant i KKF – Karolin Isaksson Karolin Isaksson, Kristianstad.........................................................................10 Ny styrelseledamot – Helena Taflin Helena Taflin, Göteborg.................................................................................12 Ny utbildningssekreterare – Ann Kjellin Ann Kjellin, Stockholm..................................................................................14 Föreningsnytt – ATLS Nytt inom ATLS Sverige Thorarinn Gudmundsson, Kristianstad, Hayley Allen, West Sussex.....................16 Ny nationell kursledare för ATLS Poul Kongstad, Lund......................................................................................20 Bakjoursfallet del 1 Ett ovanligt vanligt fall Karl Kodeda, Göteborg/Varberg.......................................................................22 Nya studier Ändrar vaccin komplikationsrisken vid covid-19? Malin Sund, Umeå/Helsingfors.......................................................................24 Kan man mäta breredskap för planerad kirurgi? Malin Sund, Umeå/Helsingfors.......................................................................26 Reseberättelse Kirurg på Island Johanna Gudjonsdottir, Malmö.......................................................................30 Fortbildning Fortbildning Sverige runt H Bayadsi, A Burman, M Egenvall, F Lédel, J Park, P Persson...........................32 Personporträtt Världsmästerskap i Ironman Anna Höök, Stockholm..................................................................................38 Svenskt Bråckregister Svenskt Bråckregister 30 år Styrgruppen, E Nilsson, E Axman, H Holmberg. ...............................................42 Bakjoursfallet del 2 Svar på bakjoursfallet Karl Kodeda, Göteborg/Varberg.......................................................................46 In memoriam Till minne – Mattias Block Eva Angenete, Göteborg, Pär Myrelid, Linköping. .............................................50 Till minne – Lars Räf J Ahlberg, J Dalén, LO Hafström, F Hammarqvist, G Johansson C-E Leijonmarck.....52 Krönika Ska vi effektivisera lite? Ramia Stolt, Borås........................................................................................54 Aktuella KUB-kurser..................................................................................56 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare och redaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 2/2023 2 mars V 16 3/2023 3 maj V 25 4/2023 24 augusti V 40 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 738, 101 35 Stockholm Besöksadr: Klara Östra Kyrkogata 10 Tel 072-221 42 04 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslag: Island, foto Johanna Gudjonsdottir.

2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Även i år kommer vi ha BJS prize session på Kirurgveckan där de bästa svenska arbetena som skickats till BJS eller BJS Open för detta ändamål väljs ut till en specifik session och presenteras preliminärt under onsdagen vid BJS prize session. För att delta i urvalet krävs medlemskap i Svensk Kirurgisk Förening 31/12 2022. Vid denna session medverkar också redaktörer från BJS. Nytt för i år är att vi även kan utse en andrapristagare. Vinnaren utses av Editor-in-Chief för BJS, Editorin-Chief för BJS Open samt representant för Kommittén för kirurgisk forskning (KKF) i Svensk Kirurgisk Förening. Vinnaren erhåller ett personligt pris på 3500 Euro och andrapristagaren 1500 Euro. 2023 Swedish Surgical Society Annual Meeting BJS Prize Guidelines for Submission Authors whose paper will be considered for the BJS Prize should, in the first instance, follow the Journal’s Instructions to Authors. In addition, the following points should be noted: - Please state on the covering letter and first page of the article that it will be considered for the BJS Prize at the 2023 Swedish Surgical Society Annual Meeting. - Please supply the name, hospital address, email address, and specialty interests of two potential reviewers. - The deadline for submission to the BJS is 26th of June 2023. If you have any questions regarding the peer-review process, please contact Kirsty Smith at the editorial office on kirsty.smith@oup.com Vill du vinna BJS prize session 2023 på Kirurgveckan? PS notera: att bli utvald för att presentera vid denna session är inte en garanti för att arbetet accepteras för publikation i BJS eller BJS Open. Senast 30/4 ska abstrakt skickas till kansliet (kansliet@svenskkirurgi.se) för kontroll av medlemskap. För utförligare detaljer samt deadline för submission av manuskript hänvisas till annonsen nedan. Totalt kan fyra–åtta manuskript bedömas på detta sätt. Endast abstrakt insända till kansliet kan sedan beaktas av BJS eller BJS open för ett BJS prize. Deadline för submission av manus är 26 juni 2023. Styrelsen hoppas på många spännande bidrag till denna session!

3 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Ledaren Vart är vi på väg? LINUS AXELSSON Ordförande linus.axelsson@svenskkirurgi.se På spåret På 10 poäng, vi lämnar sedan en tid en huvudsakligen regionfinansierad och regionstyrd offentlig sjukvård med relativt gott om resurser och styr mot en okänd framtid. På 8 poäng, kunskapsstyrning, nivåstrukturering, ökat nationellt inflytande och hårda prioriteringar i en pressad ekonomi kommer att följa oss på vägen. På 6 poäng, Det finns många spår vid stationen, men vart leder de? Utmaningar Det är en utmanande tid för sjukvården och kirurgin, inte minst i Sverige även om det finns än större utmaningar på andra håll i Europa och världen. Situationen för kirurgin i Sverige har förändrats mycket de senaste åren. Nivåstrukturering, kunskapsstyrning, vårdförlopp, teknisk utveckling, ökad privatisering, minskande fortbildning, en helt oacceptabel kösituation till följd av främst sjuksköterskebrist med för få vårdplatser och operationsresurser som följd samt pandemins effekter påverkar oss dagligen. Sjukvårdsresurserna ökar inte lika mycket som möjligheterna att ge bättre och mer avancerad vård, och ser inte ut att göra det framöver heller. Vi står inför många nya utmaningar och vi är i en förändringsfas. Det är solklart att vi inte kommer att backa tillbaka till hur vården såg ut för tio år sedan, men det finns många olika spår för framtiden. Det som förenar Kirurgin är idag splittrad i många olika NPO, mellan regionsjukhus och mindre sjukhus, den är sektionerad och subspecialiserad. Men vi som jobbar med kirurgin är i grunden kirurger, och vi har mer som förenar än som splittrar oss. Vi i Svensk Kirurgisk Förening ska fortsätta verka för det och vara en förening för alla kirurger. Och vi kirurger behöver vara med och bidra till att de spår som väljs för kirurgin i framtiden är kloka och gagnar patienterna. Du som medlem kan bidra, både i aktiviteter på Kirurgveckan, via delföreningarnas viktiga arbete, i motioner, på möten och utbildningar, och i kontakt med oss i styrelsen. En sak som förenar oss är vår utbildning och fortbildning. Svensk Kirurgisk Förening och dess delföreningar tar ett mycket stort ansvar för att utbilda och fortbilda Sveriges kirurger, något vi medlemmar kan vara väldigt stolta över. Även i år blir föreningens tema fortbildning, en verkligt angelägen fråga där mycket mer finns att göra. För oavsett vart vi är på väg, måste vi vara kunniga och kompetenta. Styrelsen I vår tidning kommer ni att ha möjlighet att få veta mer om styrelsens nya medlemmar, personer som jag är övertygad om kommer att bidra till ett bra styrelsearbete. Men jag måste också tacka för fantastiska insatser från avgående styrelsemedlemmarna Gabriella Jansson Palmer, Mikael Bergenheim, Arthur Jänes och förstås, avgående ordförande energiknippet Cia Ihre Lundgren. Vi söker en vikarierande redaktör Är du intresserad av att prova på som redaktör för Svensk Kirurgi under hösten 2023, nr 4–6? Kontakta Anna Höök, anna.hook@svenskkirurgi.se

4 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Svensk Kirurgisk Förening utlyser ett forskarstipendium Stora Forskarpriset 200000 kr Vi söker en ung (högst 45 år), drivande forskare inom de kirurgiska vetenskaperna med en klinisk inriktning på sin forskning. Varje region kommer, via ansökan och bedömning i ett regionalt råd, att identifiera de två–tre bästa forskarna i sin egen region. Därefter kommer Svensk Kirurgisk Förenings Kommitté för Kirurgisk Forskning att utse en vinnande representant för varje region och bland dessa utse årets huvudpristagare till Stora Forskarpriset som erhåller ett stipendium om 200 000 kr. Samtliga regionala vinnare förväntas delta i prisutdelningen på onsdagen under årsmötet på Kirurgveckan. De fem regionala vinnare som inte utsetts till huvudpristagare erhåller vid prisutdelningen ett stipendium om 10 000 kr. Samtliga pristagare förväntas också närvara vid en sammankomst på torsdagskvällen på Kirurgveckan. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida, ska insändas till ansvarig för respektive regions råd enligt nedanstående lista senast den 31 mars. Vetenskapsrådets regler för avräkning av föräldraledighet tillämpas. Sökande ska vara medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2022-12-31. Ansökan skickas i digital form och i en fil. Södra: Roland.Andersson@med.lu.se Norra: Malin.Sund@umu.se Region Östergötland: Oliver.Gimm@liu.se Västra Götaland: Peter.Naredi@gu.se Uppsala: Wilhelm.Graf@surgsci.uu.se Stockholm: Erik.Näslund@ki.se

5 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Redaktören reflekterar Landet runt ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Nyårslöften Det nya året är här, dagarna blir längre och ljusare och våra föresatser inför 2023 har fortfarande inte grumlats. Jag vet inte hur många av er som avger nyårslöften, själv brukar jag vara lite försiktig av den anledningen att de oftast är för svåra att hålla. Men idén är inte så tokig, att känna att man ”startar om” med goda intentioner. Den möjligheten finns egentligen alltid, att ändra något som vi inte tycker är tillräckligt bra, men ett avslut och en ny början kalendermässigt kan göra det tydligare för oss som behöver det. Enligt en undersökning från SIFO är det vanligaste nyårslöftet bland kvinnor att börja äta hälsosammare, medan det bland männen är att börja träna. Andra löften på topplistan är att stressa mindre, dra ned på alkohol, sluta med nikotin samt att ägna mer tid åt familj och vänner. Övertidsberget Om alla våra patienter följde dessa topplistelöften inför kirurgi skulle vi få färre komplikationer, det kan man nog räkna med. Men om alla kirurger följde de sistnämnda, att ägna mer tid åt familj och vänner, skulle vi få en ännu svårare bemanningsituation i Sverige. Läkarnas övertidsberg har vuxit under många år. Under 2022 arbetade mer än 1300 läkare över tillåtna 200 timmars övertid. Högsta noteringen fick en läkare i Västerbotten som jobbade hela 1139 timmar utöver ordinarie arbetstid. Det är mer än ett halvårs extra heltidsarbete. Att vi behövs i vår verksamhet är förstås bra, men när det får konsekvenser som att vi tvingas avstå från nödvändig fort- och utbildning och kanske arbetar och stressar mer än vad som är nyttigt – då behöver vi dra i bromsen. Fortbildning landet runt I detta nummer tar vi tempen på fortbildningsklimatet på några geografiskt, akademiskt och organisatoriskt olika sjukhus. Ett antal kollegor har svarat på frågor om hur det ser ut med fortbildning på just deras sjukhus. Det är också Svensk Kirurgisk Förenings fortsatta tema för det nya året. Vi fortsätter att fokusera på en av föreningens hjärtefrågor, med tillägget ”landet runt” för att försöka belysa eventuella skillnader och samtidigt se vad vi kan lära av varandra. Som den nya ordföranden upplyste oss om vid det senaste styrelsemötet; det står inskrivet i våra stadgar att vi ska ägna oss åt fort- och utbildning. Auskultation Att åka utomlands för att tillskansa sig kunskap är ett etablerat koncept. En av ST-läkarna i kirurgi åkte under hösten till Island för kärlrandning och skriver i tidningen om hur det var. SKF har i år ett fortbildningsstipendium som du kan söka för just auskultation på annan klinik inom Sverige eller Norden, passa på att söka! Det är en ny styrelse i år och de nya ledamöterna presenterar sig här, både yrkesmässigt och privat. Vi får även en inblick i hur en av våra kollegors fritid ser ut med ett heltidsarbete (drygt!) som kirurg och världsmästerskap i IronMan. Imponerande kan man kanske sammanfatta. Nyheter Det händer många andra saker också, en alldeles färsk studie visar att covidvaccin förebygger komplikationer efter kirurgi, viktig information till de patienter som inte vaccinerat sig och behöver operation. ATLS har ny organisation och de styrande går igenom historik och framtidsplaner i två artiklar. Några av våra omtyckta och uppskattade kollegor har lämnat oss och vi påminns om hur skört och ändligt livet är. Vår krönikör avslutar med en reflektion kring algoritmer och beräkningar som kan göras för olika verksamheter, men när administratörer utan klinisk förankring försöker sig på detta för sjukvården är det dömt att misslyckas. Återigen avslutar jag med ”låt professionen få styra”. Det blir bäst så. Trevlig läsning!

6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Ny presentation Som nybliven ordförande i Svensk Kirurgisk Föreningen har redaktören önskat en ny personlig presentation. Jag tolkar det som att hon inte riktigt var tillfreds med den föregående när jag blev ledamot i styrelsen. Jag får helt enkelt göra ett nytt försök. Nära marinbasen Till vardags arbetar jag som kolorektalkirurg på Blekingesjukhuset, och bor i Karlskrona i Blekinge. Karlskrona må vara ett avlägset hörn av Sverige, utspritt på ett antal öar i skärgården, men är nu återigen lite i hetluften med krigsmullret i öst. Sveriges marinbas ligger här, och en av de få kvarvarande flygflottiljerna några få mil bort i Kallinge. Men trots detta, fortfarande ett avlägset och ganska glesbefolkat hörn av landet med 20 mil till närmsta regionsjukhus. En plats jag knappt kände till under min uppväxt utanför Stockholm och Lund. Från Kanada till Karlskrona Som ung medicinare var det inte hit jag siktade, jag siktade mer mot forskNy ordförande, Linus Axelsson Föreningsnytt Den tyngsta posten i Svensk Kirurgisk Förening är förstås ordförandeposten. Nyvald på denna position är Linus Axelsson, kolorektalkirurg i Blekinge. Han är inte någon novis i sammanhanget, utan har suttit med i styrelsen som länsrepresentant och varit med i styrelsearbetet på andra sätt under lång tid. Här skriver han om sig och sitt nya uppdrag.

7 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 ning och internmedicin, samt storstad. Via forskning inom hematologi i Kanada hamnade jag och hustrun i Stockholm, men efter några år kände jag att livet utanför huvudstaden lockade, och vi flyttade. Söderut, vid kusten och med bra jobb för oss båda var målet, och Blekingesjukhuset blev min nya arbetsplats. Att arbeta på ett litet länssjukhus var fantastiskt som AT på den tiden, man fick ta ansvar och var en viktig kugge i sjukvårdsorganisationen, och man växte med uppgiften. Våra planer att återvända till Stockholm efter AT lades på is, och jag bytte karriärplan till kirurgi, något jag aldrig ångrat. Att och hur Tidigt började jag engagera mig inte bara i att utföra vård, utan också i hur vården bedrivs. Ett långvarigt fackligt engagemang där jag bland annat var ordförande för Blekinge läkarförening löstes så småningom av med ett jobb som kliniskt aktiv verksamhetschef för kirurgkliniken. Men allt har sin tid, och att vara chef på kliniken ”för länge” lockade inte. Inte heller att göra vidare karriär som chef högre upp i hierarkin var något som lockade, utan jag återvände till kirurgin på heltid för några år sedan. Samarbete Engagemanget i vårdens organisation fanns dock kvar, och det har jag fått utlopp för i Svensk Kirurgisk Förenings styrelse. Det har varit omtumlande år för oss mitt i en pandemi, men fantastiskt roligt att arbeta med en så bra och engagerad styrelse, med inspirerande energiknippet Cia som ordförande. Jag ser fram emot vårt fortsatta samarbete när Cia inom kort tar över som ordförande i Svenska Läkaresällskapet, SLS. Nu gäller det för mig att växla upp engagemanget en nivå till, att ha fått förtroendet att leda Svensk Kirurgisk Förening är förstås stort och jag känner mig ödmjuk men inspirerad inför uppdraget. Och jag känner mig trygg med stödet från styrelsen. Vi ses Kanske ses vi på Kirurgveckan eller någon av föreningens andra möten, eller om jag har möjlighet att hälsa på någon av era kliniker. Annars kanske vid en tävling i truppgymnastik eller en handbollsmatch, vid en middag på någon bra restaurang, eller bakom mig på min bräda på något fint berg. Hälsa gärna på mig då. Föreningsnytt Svensk Kirurgisk Förenings fortbildningsstipendium Behörighet Fortbildningsstipendium kan sökas för kirurgisk fortbildning av läkare som är medlemmar i SKF. För behörighet krävs medlemskap i Svensk Kirurgisk Förening innevarande år. Fortbildningsanslag kan erhållas endast vid ett tillfälle. Villkor Fortbildningen ska genomföras inom en tidsperiod av ett år från beviljat anslag. I ansökan ska en fortbildningsplan, CV, intyg om accepterad fortbildningsvistelse från mottagande enhet samt en budget för resor och boende bifogas. Fortbildningsstipendiet kan sökas för klinisk fortbildning på kirurgisk enhet inom Sverige eller Norden. Bidrag Maximal möjlig utdelning är 50000 kronor. Erhållet stipendium är ämnat för rese- och boende- kostnader under fortbildningsvistelsen. Lönekostnaden förutsätts den klinik stå för vid vilken man har sin anställning. Ansökan Ansökningarna kommer att bedömas av SKF:s styrelse. Sista ansökningsdatum är 31 april. Ansökan mailas till kansliet@svenskkirurgi.se

8 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Bengt Ihre-fonden utlyser stipendium på 100 000 kr Bengt Ihre-fonden utlyser ett stipendium på 100 000 kr för 2023 till kirurger med forskning relaterad till gastroenterologi Stipendiet är tänkt att användas till forskningsarbete som anknyter till gastroenterologi eller mag-tarmkirurgi. Stipendiet kan även användas till forskning på utländsk institution. Vi ser gärna sökande som är i början av den postdoktorala karriären eller just har etablerat en självständig forskningslinje med eget huvudhandledarskap. Sökande ska vara specialist eller ST-läkare i kirurgi samt medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2022-12-31. Pristagare utses av Kommittén för Kirurgisk Forskning och priset delas ut i samband med Kirurgveckan i Örebro 2023. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida skickas digitalt och i en fil, senast den 31 mars 2023 till kansliet@svenskkirurgi.se Årets utbildningsinsats 2023 Priset delas ut till en person, grupp, klinik eller organisation som föregående år gjort en betydande insats för utbildning av blivande kirurger. Denna insats kan vara till exempel utformningen av ST-program, anordnande av lokala eller nationella kurser, goda handledarinsatser eller liknande. Prissumman är 10000 kr. Ansökan görs på en A4-sida. Det är fritt fram att antingen nominera eller ansöka själv om att få priset. En nominerad person måste vara informerad. Sänd din ansökan eller nominering via e-mail till SKFs kansli. Utbildningskommittén kommer att utse vinnaren. Priset delas ut under Kirurgveckan 2023 i Örebro. En skriftlig rapport ska inkomma inom ett år för publicering i Svensk Kirurgi. Ansökan skickas senast 15 maj till kansliet@svenskkirurgi.se Ann Kjellin Ordförande utbildningskommittén

9 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Återinvald Jag har suttit i styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening tidigare, under åren 2019–2021. Det är hedrande att få förtroendet att företräda medlemmarna och arbetet i styrelsen under de åren var både roligt och utmanande. När min period avslutades 2021 trodde jag nog att mitt arbete i styrelsen därmed var avslutat, men Föreningsnytt möjligheten att få bli vetenskaplig sekreterare var alltför lockande för att säga nej. Alltid uppdaterad vecka Som nybliven vetenskaplig sekreterare i vår förening tar jag över efter Mikael Bergenheim. Det är stora skor att fylla, Mikael har gjort ett fantastiskt arbete med Kirurgveckan under en svår tid. Pandemin har inneburit en inställd vecka i Luleå, en helt digital i Göteborg och under 2022 en återgång till en förhoppningsvis mer normal situation med Kirurgveckan i Stockholm. Kirurgveckan fyller en viktig roll för svensk kirurgi som en plats för fortbildning, debattforum och som mötesplats för alla som är engagerade för att utveckla kirurgin. Det är vi tillsammans som skapar detta. Kirurgveckan måste vara aktuell och som mångårig besökare av Kirurgveckan ser jag nu fram emot att få bidra till att förvalta och förhoppningsvis förbättra veckan. Forskande tonårsfarsa Jag är 48 år och verksam som kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) där jag genom åren varit sektionen för endokrin- och sarkomkirurgi trogen. Förutom det kliniska arbetet har det blivit en del forskning där jag haft förmånen att få arbeta med många olika endokrinkirurgiska frågor, även om jag alltid haft ett fokus på binjuretumörer. Jag har också fått arbeta med verksamhetsfrågor och var under sju år chef och ledare för sektionen. Privat är jag en gift tonårsfarsa som försöker prioritera tiden rätt. Ledig tid tillbringas företrädesvis på Bohuskusten, helst på Nordkoster. Ny vetenskaplig sekreterare – Andreas Muth En tung post i styrelsen är posten som vetenskaplig sekreterare, ny på den positionen är Andreas Muth, endokrinkirurg i Göteborg. Han har suttit i styrelsen tidigare och återinträder nu. Här berättar han lite om sig och sitt uppdrag.

10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Föreningsnytt Vem, vad och varthän Som andra nyinvalda i Svensk Kirurgisk Förenings styrelse har jag också blivit ombedd att presentera mig kort för medlemmarna. Vem är jag, vad har jag gjort och vad vill jag? Ni som känner mig väl vet svaret på åtminstone de två första spörsmålen men även jag är inte helt övertygad om svaret på den sista. Puder i Kittelfjäll Just i skrivandets stund är det fjärde dagen på det nya året och jag sitter i vår stuga i Kittelfjäll och försöker avskärma mig från att det är tio minus, lätt snöfall, hög fluff-faktor, vindstilla och säkert en alldeles fantastisk dag på fjället som jag plågsamt valt att avstå ifrån. Som skåning har jag flera gånger fått försvara vårt val av denna västerbottniska pärla 140 mil bort men för mig och min stora moderna familj är det här vi verkligen lever livet vinter som sommar. Här uppe tankar man välbehövlig energi på riktigt utan att bli av med den timmarna efter. Född skåning Jag är som sagt skåning och det är i Skåne jag har stannat bortsett från Ny representant för KKF – Karolin Isaksson Karolin Isaksson, skidintresserad skåning, bröst- och melanomkirurg och docent, verksam i Kristianstad, är nytillträdd ledamot tillika styrelsens representant i Kommittén för Kirurgisk Forskning, KKF.

11 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Föreningsnytt stugan i norr. Jag studerade i Lund, gjorde min allmäntjänstgöring på Ystad lasarett och det var också där som jag sedan fostrades till kirurg under min specialisttjänstgöring. Ett litet akutsjukhus som på den tiden fortfarande kunde erbjuda ST-läkarna goda operations- och endoskopivolymer som medförde en bra utrustad ryggsäck när jag sedan avslutade mitt sista ST-år i Lund. Forskning Jag minns att det var en stor omställning att komma från ett litet familjärt sjukhus till ett stort universitetssjukhus och med flytten kom också det outtalade kravet på att forska, något som jag inte hade planerat in i mitt dåtida livspussel men med en väldigt entusiasmerande handledarduo blev det trots allt ”en bok” även för mig i ämnet abdominella adherenser och att den därtill fick utnämningen årets bästa kirurgiska avhandling 2014 blev ett kvitto på att det var värt allt slit. Jag stannade vid kirurgiska kliniken i Lund i 13 fina år men sedan hösten 2019 har jag nu min arbetsplats i nordöstra Skåne på Centralsjukhuset i Kristianstad där jag arbetar som bröst- och melanomkirurg. Parallellt med min kliniska tjänstgöring har jag 25 procent forskning och är sedan början av 2022 även registerhållare för Svenska Melanomregistret (SweMR). KKF Som ny ledamot i SKF:s styrelse har jag utnämnts att vara styrelsens representant i Kommittén för Kirurgisk Forskning (KKF) och därmed ersätter jag Arthur Jänes på den positionen och ska försöka göra mitt bästa för att axla den rollen. Jag ser fram emot att medverka i KKF:s arbete med bland annat förberedelse av utnämningar av pristagare av Stora Forskarpriset, Bengt Ihres forskningsstipendium, Bästa kirurgiska avhandling och Bästa vetenskapliga ST-arbete liksom kommitténs arbete med planering av forskningsrelaterat symposium på Kirurgveckan. Stimulera akademiskt intresse En utmaning som jag ser att SKF tillsammans med KKF har är att försöka stimulera kliniker och kollegor att bedriva forskning även på sjukhus utanför universitetssjukhusen. Jag är docent och arbetar själv på en sektion på Centralsjukhuset Kristianstad där vi är väldigt aktiva forskningsmässigt med både egna forskningsprojekt och som site i flera nationella och internationella kliniska studier. Men så ser det inte ut på alla klinikens sektioner trots bra patientunderlag och fantastiskt duktiga kollegor och en ledning som är positivt inställd till forskning. Att erbjuda patienter att bli inkluderade i olika kliniska studier ska inte vara enkom för invånare inom universitetssjukhusens upptagningsområde utan bli mer tillgängligt även för andra patienter. För få docenter Därtill vet vi att antalet seniora forskare med docentkompetens har minskat över tid, något som säkert många av er märker när ni ska jaga docentkompetenta kirurger till opponent eller betygsnämnder som inte har sampublicerat med handledarna. Antalet doktorander per huvudhandledare ökar också och riskerar att bli för stort för att upprätthålla god handledning. Hur ska vi få våra kirurger att vilja fortsätta forska och uppnå docentkompetens efter disputation? Det är en otroligt viktig uppgift vi har att ta oss an om vi vill att den kirurgiska forskningen i Sverige ska fortsätta hålla hög kvalitet på såväl universitetssjukhusen som utanför dessa och därtill stimulera till mer forskning.  Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Laia Faseh, Linus Hutegård, Soma Jumah, Branislav Klimacek, Eveline Löfdahl, Fabronia Markus och Karolina Nyberger. Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening

12 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Ren Göteborgsprodukt Med stor entusiasm och glädje har jag accepterat att vara del av Svensk Kirurgisk Förenings styrelse de kommande åren. Jag bör betraktas som en ren Göteborgsprodukt då både uppväxt, läkarprogram och ST-utbildning har avklarats här. Min AT utspelade sig dock i slutet av förra seklet på eminenta Falu Lasarett som fortfarande framstår i skimrande dager. Jag startade min kirurgiska bana på barnkirurgen, för att därefter växla över till ST på allmänkirurgen/Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Efter ett antal år på Övre Gastro SU/Östra, började jag på Transplantationscentrum 2013, där jag dagtid/icke jourtid framför allt är verksam inom den leverkirurgiska sektionen. Leverkirurgi, med allt från öppna utvidgade hemihepatektomier, till robotkirurgiska ingrepp där operationens största blödningskälla är de erytrocyter som smiter ut vid portsättning, är för mig den perfekta blandningen av biologi, teknik, läkekonst och kollegialt samarbete. Det sköra livet Att ha förmånen att arbeta på Transplantationscentrum/SU har givit mig Ny styrelseledamot – Helena Taflin Helena Taflin, transplantationskirurg på Sahlgrenska i Göteborg, är ny ordinarie ledamot och twitteransvarig i Svensk Kirurgisk Förenings styrelse. Här skriver hon om den respekt för livet yrket ger, sin önskan om uppdaterad vetenskap i digital talform och slutligen om några saker man aldrig ångrar. Föreningsnytt

13 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 en ödmjukhet inför det faktum att livet är väldigt skört. Donation är en förutsättning för transplantation, ibland från fantastiska levande givare, men oftast från avlidna donatorer. Att få vara ett litet kugghjul i det stora maskineri som möjliggör att organ, från en människa som ofta helt oväntat har insjuknat och avlidit ”mitt i språnget”, kan transplanteras så att livet kan få fortsätta hos en annan medmänniska, ger en enorm tillfredställelse. Sedan 2022 är jag även sektionschef för Transplantationscentrums kliniska prövningsenhet, och Transplantationsmedicin; ett verkligt roligt arbete, om än lite mer byråkratiskt. Vetenskaplig talbok önskas Jag disputerade 2014 på avhandlingen Folate metabolism in colorectal cancer, och har varit inriktad på translationell forskning avseende onkologisk behandling av kolorektal cancer. Under årens lopp har jag vidgat mina vyer till att bli mer kliniskt inriktad på malignitet i levern, både primärt och sekundärt. Som ung betraktade jag alltid personer som på allvar menade att det var lika roligt att läsa vetenskapliga artiklar som att plöja Föreningsnytt skönlitteratur med stor skepsis, men har ändrat åsikt. Problemet är dock tiden, därav önskar jag hett att det fanns en bra ljudbokstjänst där man kunde få målande uppdateringar av senaste forskningsartiklarna inklusive tabeller och figurer när man hängde tvätt och tömde diskmaskinen. Fortbildningsinspektör Jag har tidigare varit engagerad i SKF:s utbildningskommitté och varit ansvarig för det Nationella Studierektorsnätverket, vidare varit SPURinspektör och även faktiskt fortbildningsinspektör! Jag har suttit i Svensk Transplantationsförenings styrelse, och sitter just nu även i anrika Göteborgs Läkaresällskaps styrelse. Jag är en stor vän av yrkesföreningar, då jag anser att dessa har en mycket viktig roll i att bevaka och utveckla essentiella frågor som direkt rör vårt skrå. Detta har alltid varit viktigt, men i tider av stora omorganisationer är det fullständigt avgörande att professionen får vara delaktig i beslut. Dock har jag funderat ganska mycket över denna dragning till protokoll, sena telefonmöten på fritiden, remisser som ska läsas och mötesanteckningar som ska skrivas. Borde jag inte helt enkelt skaffa mig en vanlig hobby att hålla fast vid? Vad man aldrig ångrar I redaktör Hööks anvisning för denna text skrevs att vi skulle skicka med en ”trevlig bild av er att illustrera texten med, kanske där ni utövar en rolig fritidsaktivitet eller liknande”. Sett ur en global och historisk kontext, så har en svensk kvinna född på 1970-talet helt unika möjligheter att få ägna sig åt andra saker än att säkerställa sitt dagliga uppehälle. Då jag även har förmånen att ha en aktiv, frisksportande och äventyrslysten make samt tre sportiga barn har jag följaktligen provat många olika fritidsaktiviteter/fysiska utmaningar med stor entusiasm och mycket varierande framgång, tyvärr mestadels mindre. Min familj säger att jag ”faller tungt”, och påfallande ofta i vattnet. Jag går dessutom otippat lätt sönder. Att få umgås med människor, lära mig nya saker, diskutera livligt och få nya insikter är dock något som jag högeligen uppskattar. Och glöm icke; man ångrar aldrig ett dopp, eller en guidad tur.  Följ Svensk Kirurgi på twitter: @SKFstyrelse

14 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Föreningsnytt Utbildning nära hjärtat Som nytillträdd utbildningssekreterare tar jag mig an uppdraget med stor ödmjukhet. Imponerad över vad min föregångare Gabriella Jansson Palmer hunnit med ska jag försöka fortsätta på den inslagna vägen med hjälp av utbildningskommittén där många erfarna medarbetare finns kvar. Utbildningsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Har arbetat med detta inom flera olika fält sen början på 20-talet. Simulatorcentrum För tjugo år sen var jag med och startade Simulatorcentrum på Huddinge Universitetssjukhus. Fokus har varit både patientsäkerhet, teamsamarbete och färdighetsträning, såväl kursverksamhet och träning som pedagogisk forskning. Centrum för Avancerad Simulering och Träning (CAMST) som vi nu heter, är ackrediterat både av American College of Surgeons och Network for Accredited Skills Centres in Europe (NASCE) inom UEMS. Kursverksamheten riktar sig till studenter, ST-läkare och övrig personal. Vi började tidigt ge kurser inom bland annat laparoskopisk simulering och har sedan 2018 en återkomNy utbildningssekreterare – Ann Kjellin Utbildning är en central fråga för Svensk Kirurgisk Förening som anordnar i princip samtliga ST-kurser för ST-läkare i kirurgi i Sverige. Till den viktiga positionen som utbildningssekreterare valdes vid senaste årsmötet Ann Kjellin, barn- och allmänkirurg på KS. Här skriver hon om sitt ut- och fortbildningsengagemang och brinnande intresse för skog och natur.

15 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Föreningsnytt mande utvidgad BKT vilken ges som KUB-kurs i SKF:s regi. Jag har som kursgivare här haft förmånen att träffa många ST-läkare från norr till söder och kunnat glädja mig åt deras snabba utveckling av färdigheterna i de laparoskopiska simulatorerna samt de öppna kirurgiska momenten. Jag hoppas kunna bidra med och stimulera till mer kursverksamhet och färdighetsträning framöver. Det debatteras ofta om bristande operationstid för ST-läkare. Det är en viktig fråga där jag tror simulatorträning kan vara ett komplement och ett sätt att upprätthålla färdigheterna samtidigt som förstås mer tid på operation och mindre på akutmottagningen är viktiga mål. Fortbildning Sen som färdig specialist är fortsatt fortbildning viktig. Här deltog jag tillsammans med Helena Taflin i ett SPUR-liknande koncept för fortbildning i dialog som SKF initierade. Pilotprojektet genomfördes i Skövde och redovisades i Svensk Kirurgi 3/2016. Jag var under två perioder 2008 och 2010 medarrangör till European Obesity Academy (EOA). Ett utbildnings- och forskningsnätverk med fokus på kunskap om obesitas, forskning, ledarskap och nätverkande i Europa med sex internat under en tvåårsperiod. Programmet drevs i samarbete med industrin och en annan drivande arrangör och kollega var en känd profil inom obesitaskirurgi och forskning, Mikael Wiren. Det var för mig en viktig insikt om betydelsen av samarbete och nätverkande internationellt. ST-chefsuppdrag Vid dåvarande Gastrocentrum på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge fick jag uppdraget som Studierektor för ST i kirurgi 2008, och några år senare blev jag även STchef. Det har varit en utmanande tid med flera stora omorganisationer där det krävts flexibilitet och nytänkande. Anledningen till att jag haft kvar uppdraget så pass länge är nog dynamiken med hela tiden nya förändringar och verkställande av nya innovationer. Dubbelspecialist Kliniskt började jag min bana på Barnkirurgen, fortsatte sedan att dubbelspecialisera mig till vuxenkirurg på flera Stockholmssjukhus men huvudsakligen på Ersta kirurgklinik. Där fortsatte jag min subspecialisering inom övre gastro och inledde mitt avhandlingsarbete, Forgut motility disorder a clinical and experimental study. Forskningen gjorde att jag flyttade till dåvarande Huddinge sjukhus och även tillbringade ett forskningsår i Boston. Som många känner till har sjukvården i Stockholm genomgått många och stora förändringar. Det har varit en stor utmaning då det gäller att tillgodose en bra ST-utbildning. Min arbetstid på Karolinska delar jag nu mellan att vara ST-chef och studierektor samt utbildnings- och kursansvarig på CAMST. Då utbildningsuppdraget kräver alltmer tid jobbar jag numera mindre kliniskt och då inom akutkirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Skogsritter Fritiden tillbringar jag mest på vår lilla gård nere i Sörmland. Regelbundna ridturer i de sörmländska skogarna på våra islandshästar är något jag uppskattar. Annars varierar aktiviteterna enligt årstid. Svampplockning, trädgårdsarbete, cykling, simning, SUP, skridskor, skidåkning och andra aktiviteter varvas. CLAES SCHALÉN Docent, pensionerad överläkare Klinisk mikrobiologi, Skånes universitetssjh claes.schalen@med.lu.se LARS G BURMAN Leg läk, docent, tidigare laborator (SBL, SMI, nu inom Folkhälsomyndigheten) lars.g.burman@gmail.com Rättelse! Till artikeln "Trimsulfa och metronidazol otillräcklig profylax" i Svensk Kirurgi, nr 6/2022, har två författarbilder förväxlats. Redaktionen ber om ursäkt för det. Ska vara:

16 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 ATLS i Sverige ATLS har undervisats och praktiserats i Sverige sedan 1996. ATLS Sverige är den svenska organisationen för ATLS, som organiserar och samlar de fem svenska ATLS-regionerna. Under regionerna finns de tretton fakulteterna från norr till syd. ATLS Sverige hör sedan under ATLS Europeiska organisation och samtliga ATLS-entiteter arbetar under den internationella ATLS-organisationen hörande till American College of Surgeons. Sedan 2018 ingår ATLS Sverige i Svensk Kirurgisk Förening, både som en del av Utbildningskommittén och med sin ekonomiska omsättning. Detta harmonierar väl med att ATLS grundades som del av just American College of Surgeons och kirurgerna har en central roll i det svenska traumaomhändertagandet. Utbildningen är förstås även central för och genomgås av, utöver kirurger, också av andra akutspecialiteters läkare. Historia ATLS togs, som kanske många vet, fram av den amerikanska kirurgen Jim Styner från Nebraska. Styner påverkades personligen svårt av bristen på standardiserat omhändertagande av många samtidigt skadade traumapatienter när han hamnade i en flygkrasch med sitt privata flygplan som hade hans familj ombord. Han kunde konstatera att bristen på systematik var själva svagheten i vården som han och familjen fick. Styner är känd för citatet: When I can provide better care in the field with limited resources than my children and I received at the primary facility, there is something wrong with the system and the system has to be changed. Hans arbete efter olyckan, i vilken han förlorade sin fru, ledde till framtagandet av ATLS-programmet som nu är etablerat i mer än 80 länder och används i viss utsträckning i många fler länder än så. Ständiga uppdateringar Nu när vi sedan våren 2022 får anse oss vara ute ur den tvååriga covid19-pandemin, så kan ATLS Sverige presentera en stärkt och växande organisation efter fem års arbete med vidareutveckling av den nationella ATLS-utbildningen och tillhörande övningar. Vi har som organisation kunnat etablera ett tydligt, uppdaterat skifte i ledarskap, praktik och organisation. Trots kompromisserna och begränsningarna som pandemin krävde av ATLS verksamheter och utbildning av läkare i stort, så har ATLS Sverige kunnat hantera utmaningarna. Med kreativa lösningar har vi i Sverige lyckats med att fortsätta undervisa under pandemin. Många länder dras efter pandemin med långa köer till ATLS-utbildning på grund- och instruktörsnivå, ATLS Sverige har genomfört färre instruktörskurser men grund-ATLS-köerna är korta. Ny svensk ATLS-direktör Thorarinn Gudmundsson tog över som Sweden’s National Director för det internationella ATLS-programmet i mars 2022 vid det nationella ATLS-mötet i Stockholm. Som ATLS-certifierad sedan år 2000 och ATLS-instruktör från 2002, har Thorarinn varit en av nyckelpersonerna vid införandet av den senaste och 10:e ATLS-utgåvans instruktörskurser och agerat som stark förespråkare för ATLS-programmets pedagogiska förFöreningsnytt – ATLS Nytt inom ATLS i Sverige ATLS är ett etablerat koncept från USA som samtliga kirurger ska genomgå för att kunna hantera trauma. Hayley Allen, brittisk lärare och avgående National Educator, och Thorarinn Gudmundsson, allmänkirurg och ny National Director, skriver om de förändringar och utmaningar ATLS genomgått de senaste åren i Sverige. THORARINN GUDMUNDSSON Kristianstad thorarinn.gudmundsson@skane.se HAYLEY ALLEN West Sussex hayleyallan@tiscali.co.uk

17 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 bättringar. Thorarinn är allmänkirurg och avgående verksamhetschef vid Centralsjukhuset i Kristianstad, efter många decennier vid olika större och mindre sjukhus i södra Sverige och på Island, och har tidigare varit enhetschef på akuten i Lund. Han är också en av grundarna till läkarbilverksamheten i södra Skåne som bedrevs under tidigt 2000-tal och tidigare engagerad i MSB:s insatsverksamhet. Sammanfattningsvis är Thorarinn sedan många år väl förtrogen med både traumavård och det internationellt största, etablerade traumautbildningsprogrammet ATLS. Han var på sätt och vis perfekt placerad i tid och erfarenhet för att axla rollen som ny nationellt ansvarig, efter att ha stöttat de tre tidigare nyckelfunktionerna direktör, koordinator och utbildare, som han arbetade nära under sjösättningen av den nya 10:e versionen av ATLS. Övrig fakultet Thorarinn tar över efter Martin Sundelöf, som har haft det svenska direktörsansvaret sedan september 2017. Martin fick sin roll samtidigt som den nuvarande nationella koordinatorn, Sofi Sarin från Malmö, och tillsammans har de hanterat den största utmaningen för ATLS sedan grundandet 1978 – att uppdatera den pedagogiska basen för kursen från 1950-tals-grunden till att stämma överens med både instruktörernas och studenternas behov på 2000talet. Martin och Sofie vände sig till den europeiska ATLS-community för stöd och råd och tillsatte Hayley Allan från Storbritannien som nationell utbildare för ATLS Sverige. Hayley är i grunden lärarutbildad och en erfaren pedagog. Hon hade haft rollen som utbildare (educator) vid ATLS-programmet i England sedan 1996 och ingick i den europeiska utbildargruppen inom ATLS, som har haft ett ansenligt inflytande inom American College of Surgeons (ACS). Tillsammans tog det nya teamet fram ett mer modernt tillvägagångssätt för undervisning och inlärning av ATLS som hamnar närmare den idag etablerade utbildningsformen för kliniskt verksamma läkare i Sverige. ATLS-kursernas innehåll Parallellt med studentkursen i ATLS, som förbereder läkare på att ta hand om traumapatienter enligt ABCDEalgoritmen skapade ACS också en instruktörskurs för att ge ATLSutövare förutsättningar att undervisa ATLS-programmet som instruktörer. Under det sena 1970-talet i USA kom de huvudsakliga pedagogiska influenserna från hur efterkrigstidens arbetskraft organiserades. Den första instruktörskursen var baserad på inlärning av fakta och på “drillning” av praktiska färdigheter. De metoderna kan låta omoderna idag och är i många avseenden ersatta av annat. ATLS använde tidigt simuleringsträning som ett pedagogiskt grepp, före simuleringens storhetstid. Det tycktes vara just simuleringarna med sin medryckande inlärningsmetodik som tjänade deltagarna väl, ATLS-kurserna tillät deltagarna så att säga att både walk the walk and talk the talk. Föråldrad metodik På många sätt valde ACS länge att leva på forna meriter när det kom till ATLS, trots att de samtidigt investerade i att utveckla elektroniska moduler för e-inlärning. Slutligen var det den internationella utbildargruppen som insisterade på att den pedagogiska strukturen skulle uppdateras för alla kurser och format. Många instruktörer stöttade behovet Från vänster: Sofi Sarin, Thorarinn Gudmundsson, Martin Sundelöf. Föreningsnytt – ATLS

18 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 av uppdatering, medvetna om att svårigheten att behålla instruktörer delvis kunde förklaras med kritik mot att ATLS inte längre var relevant och modernt som koncept. En djupdykning ACS gjorde i den kritiken visade att ABCDE-mantrat bevisligen var lika relevant som alltid - men det blev tydligt att det var den föråldrade metodiken för undervisning och inlärning som skapade problem. Modern pedagogik Den svenska fakulteten har varit djupt engagerad i att förbättra och uppdatera sitt ATLS-program. Det nya teamet har arbetat hårt på att skapa ett program anpassat för 2000talet. En styrka i arbetet har varit att se till att alla nationella instruktörer involverades i arbetet. Två pilotkurser arrangerades i mars 2018 i Lund med en grupp erfarna instruktörer. Under den veckan gjordes viktiga anpassningar av programmet och materialet, som resulterade i en kurs som bedömdes redo att rullas ut i Sverige. Två månader senare, i maj 2018, anordnades ett nationellt uppdateringsprogram för alla ATLS-instruktörer och ATLS-koordinatorer i Sverige. Under två dagar introducerades det nya nationella teamet med direktör, utbildare och nationell koordinator, den uppdaterade pedagogiken förklarades och workshops hölls för att öva på den redan etablerade undervisningsmetodiken genom interaktiva scenariodiskussioner. Den övergripande känslan vid uppdateringsdagarna var en lättnad över strukna föreläsningar och en uppsluppen stämning över ett modernare, mer relevant och bekant arbetssätt. Refresher Sedan 2019 har ATLS Sverige satt i gång så kallade refresher-kurser. Refresher betyder att det är en upprepning och uppdatering av ATLSkursen som vi rekommenderar att alla som sysslar med ATLS-konceptet går vart fjärde år. Så var systemet tänkt från början; regelbundna uppdateringar för att behärska ATLS-konceptet och kunna fortsätta med ett säkert omhändertagande av traumapatienter. Refresher-kursen skulle ta en dag med upprepning av grunderna, introduktion av vad som var nytt inom konceptet och avslutas med praktiskt och teoretiskt test. I södra regionen sattes detta i gång 2019 i Kristianstad och Lund/Malmö. Och nu efter pandemin är vi i gång igen med regelbundna kurser. Men anmärkningsvärt är att det är först och främst anestesiologer och akutläkare som deltar, medan kirurger och ortopeder lyser med sin frånvaro. Detta går att förbättra och det är faktiskt i regel kirurger som är ansvariga för traumapatienter det första 24 timmarna efter traumat. Andra fakulteter i Sverige har också börjat med refresher-kurser och meningen är att dessa kurser i framtiden blir obligatoriska för de som arbetar med traumapatienter. Strukturella problem Det har varit svårt att genomföra instruktörskurser på grund av pandemin och det kunde bara anordnas en kurs mellan mars 2020 och mars 2022. Två instruktörskurser hölls i Göteborg i maj respektive juni 2022, och ytterligare en arrangerades sedan i Malmö i december. Det har historiskt sett varit ett problem att få tiden att räcka till för våra ATLS-instruktörer. Uppgiften utförs utanför ordinarie kirurgsyssla och det behövs en förståelse och tillåtelse från klinikledningarna för att få avsätta tid till sin instruktörssyssla. Återväxten av instruktörer är minst lika viktig som certifieringen av nya ATLS-utövare och därmed är det kanske mindre uppenbart att behovet av nya instruktörer föreligger. Lärare behövs för att lära ut och säkra tillgången till ett metodiskt traumaomhändertagande i Sverige. Hayley Allen undervisar på instruktörskurs i Malmö. Martin Sundelöf, Villis Pavluans och Lydur Olafsson förevisar scenario på docka under instruktörskurs i Malmö. Föreningsnytt – ATLS

19 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Permanenta kompromisser oroar Under pandemin fick, som tidigare nämnts, vissa kompromisser göras för att utbildningen skulle kunna ske. Vissa ATLS-utbildare är nu oroliga för att dessa, tillfälliga, förändringar nu ska blir permanentade. Det skulle då innebära att det stora, mycket välkomna, pedagogiska skiftet som nyligen gjordes skulle gå om intet. Vi vet exempelvis att kurserna i USA ofta anordnas i kortare format, simuleringarna får mindre utrymme och anordnas utan patient, sköterska eller docka, och detta tycker vi från svenskt håll hotar utbildningskvaliteten avsevärt. Vi har inte samma begränsningar på våra kurser i Sverige men vi använder i nuläget simuleringsdockor på kursen som en följd av pandemianpassningar, en diskussion pågår om huruvida de ursprungliga, interaktiva och uppskattade scenarioskådespelarna ska tas tillbaka i stället för dockorna. Det är på många sätt ironiskt att vi har kunnat lämna en tvådimensionell, rutinmässig inlärning och drillning för en mycket mer levande, autentisk och fängslande – men nu som en konsekvens av pandemin så riskerar vi att kastas tillbaka till det tvådimensionella. Vi har välkomna förändringar på plats, nu är det avgörande att vi fortsätter utvärdera våra resultat och beslut i enlighet med bästa tillgängliga pedagogiska praxis – tillsammans med återkoppling från studenterna. Ny ATLS-manual Nu när den internationella ATLSgemenskapen börjar mötas fysiskt igen, så står den 11:e versionen av ATLS-manualen högst på agendan. Det är sannolikt så att några kliniska förändringar kan förväntas i den, i enlighet med de senaste årens trend och utveckling. ATLS Sverige var tidiga med att etablera de integrerade scenariobaserade diskussionerna och färdighetsträningen, en mer utspridd anpassning av dessa pedagogiska genombrott kan förväntas inom andra fakulteter i Europa och övriga delar av världen. Även om flera av de nu i Sverige etablerade nyheterna diskuterades och omfamnades internationellt i framtagandet av 10:e manualen, så blev de inte etablerade världen över på grund av oro kring krav på fler fakultetsmedlemmar per kurs och skepticism hos instruktörer. Sverige var modiga i att de tidigt omfamnade och anpassade de nya metoderna. Det har krävt hårt arbete från instruktörernas sida, vilket visar på nivån av hängivenhet och engagemang inom vår ATLSgemenskap. Framtiden och tidsbrist Som så ofta inom många områden av medicinsk utbildning efter examen, så konstaterar vi att vi har ont om tid och utmaningarna framöver tornar upp sig – det är ju sällan vi blickar över lugna vatten i horisonten. Men, nu när Thorarinn axlar Martins arv som National Director Utrustning för simuleringsträning på Practicum i Lund. Föreningsnytt – ATLS efter fem års nära samarbete, så tar Martin samtidigt över efter Hayley som National Educator och Sofi sitter kvar som National Coordinator – så verkar ATLS Sverige vara i de bästa av händer. Även om namnen på posterna ändras, så kommer det fortsatta stödet för och engagemanget för ATLS-programmet i Sverige att fortsätta vara starkt. Den lilla grupp dedikerade instruktörer som har varit avgörande för utvecklingen av ATLS Sverige till sitt nuvarande format, kommer fortsatt att arbeta i nära samarbete för att värna och främja det här vitala programmet över hela landet. Referenser 1. https://en.wikipedia.org/wiki/James_K._ Styner 2. För ATLS Sverige, www.atls.se.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=