44 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 taten går att återkoppla till alla landets bråckkirurger. Ett icke heltäckande register innebär en selektion av centra, kirurger och patienter vilket medför att resultaten blir svårtolkade. Det för individen unika personnumret möjliggör att vi kan följa patienten inom landet, under lång tid och utan större kostnad. Registerstudier underlättar också granskning av ovanliga händelser. Innan svenskt bråckregister fanns var det omöjligt att tänka sig en studie som inkluderade flera tusen operationer på exempelvis kvinnor, femorala bråck, omoperationer, skrotala bråck hos män eller med målvariabler såsom postoperativ mortalitet5,7-10. Med hjälp av registerstudier har vi visat att kvinnor har en ökad risk för att avlida inom 30 dagar efter en ljumskbråcksoperation och att risken för kronisk smärta är vanligare hos kvinnor. Drygt 18 procent av kvinnor har smärtproblem ett år efter operation jämfört med 15 procent av män. Patienter som opereras med TEP har signifikant lägre risk för smärta, men också signifikant ökad risk för recidiv4. Lättviktsnät ger högre andel recidiv än mera robusta nät vid titthålskirurgi11 men om lättviktsnäten fixeras försvinner den risken. Ska man fixera laparoskopiskt insatta nät idag bör man använda atraumatisk fixationsteknik som till exempel vävnadslim12. Bråckdagar Med registret följde flera viktiga händelser och åtaganden för svensk bråckkirurgi. År 1994 och 1996 bjöd Erik Nilsson internationellt ledande bråckkirurger till en världskongress i Motala. Målet var att höja den kirurgiska kvaliteten för behandling av ljumskbråck i Sverige. Bland flera andra världsledande bråckkirurger samlades Parviz Amid, Earle Shouldice, Lloyd Nyhus och René Stoppa som rapporterade om sina respektive tekniker för ett fullsatt Folkets Hus. Dessa konferenser ersattes så småningom av Bråckdagarna som idag är årligen återkommande utbildningsdagar för engagerade bråckkiruger och ST-läkare under upplärning med inbjudna föreläsare från hela Norden. 16-17 mars, 2023 planeras den 17:e upplagan av Bråckdagarna äga rum i Svenska Läkaresällskapets lokaler centralt i Stockholm. Standardiserad teknik Med registret uppmärksammades vikten av att standardisera operationstekniker. Den svenska främre öppna nätplastiken kom till som ett samarbetsprojekt när man insåg på hur många olika sätt en Lichtensteinplastik kunde utföras. En arbetsgrupp bildades och Dan Sevonius spelade in en utbildningsfilm som sedan kom att användas på ST-utbildningar runt om i landet. Frågorna i bråckregistret blev också undervisande. Eftersom man skulle fylla i formuläret krävde det att man ägnade tid åt att identifiera nerver och notera hur man behandlade dem. Sammanslagning av bråckregister Leif Israelsson publicerade 2006 en artikel om hur svenska bukväggsbråck handlades vilket inspirerade bildandet av en arbetsgrupp för bukväggskirurgi. De operativa teknikerna var långt ifrån standardiserade, nätanvändning i bukväggen ökade kraftigt och nya nät tillkom varje år. År 2012 kunde kirurger Svenskt Bråckregister Figur 3. Kumulativ risk för omoperation på grund av recidiv efter tidigare operation för ljumskbråck hos kvinnor registrerade i SBR 1992-2021. Indelning i grupper beroende på tidsperiod då den primära ljumskbråcksoperationen genomfördes. Styrgruppen är : Hanna de la Croix, Pär Nordin, Ursula Dahlstrand, Johanna Österberg, Bengt Novik, Agneta Motgomery, Peder Rogmark, Ulf Gunnarsson, Gabriel Sandblom, Elin Önnerlöv, Maria Melkemichel, Partik Petersson och Marie Essgren.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=