43 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 rer och vårdpersonal som möjliggör detta unika resultat. Bråckregistret har länge arbetat för att registrera online i realtid på operationssalen för att få valida data och kirurgkliniken i Mora har varit en föregångare här. När man inkluderar personalen på operationssalen blir det ett moment av delaktighet, och man spar värdefull tid. Kvalitetsarbete angår alla! Omoperation och komplikationer Utfallsmått för årsrapporter och studier har varit; risk för omoperation, 30-dagars komplikationer och sedan 2012 risk för postoperativ kronisk smärta. Risk för omoperation används som proxy för återfall av ljumskbråck även om vi vet att incidensen omoperationer alltid underskattar den faktiska incidensen återfall. Komplikationer registreras 30 dagar efter operation och här finns också en underrapportering vilket medför att de kliniker som är mest noggranna med sin registrering uppvisar fler komplikationer. Vissa kliniker opererar en högre andel patienter med hög ASA och eller komplicerade bråck, exempelvis recidiv- och skrotala bråck. Akuta bråck och kvinnor med bråck är andra grupper som kräver en högre grad av kompetens. Av dessa anledningar är det viktigt att man tolkar klinikens utfall i relation till komplexiteten av opererade patienter. PROM och kronisk smärta År 2012 infördes frågor i registret för att utvärdera förekomst av kronisk smärta ett år efter operation3. Med en svarsfrekvens över 75 procent visar studierna att kvinnor har en ökad risk för kronisk smärta4. Vidare ser vi att patienter opererade av ST-läkare är mer nöjda med sin operation. Inom kort kommer ett nyutvecklat validerat bråckspecifikt PROM (Patient Reported Outcome Measurement) att införas i registret för att utvärdera patienternas livskvalitet före och efter bråckoperation. Årsrapport och förbättringsarbete Bland det viktigaste som Svenskt Bråckregister erbjuder klinikerna är en årsrapport som ger en sammanfattning avseende produktion och kvalitet på klinikens bråckkirurgi. Ett stort arbete läggs ner för att kliniSvenskt Bråckregister Figur 2. Andel operationer genomförda med respektive operationsmetod, 1992-2021, för män respektive kvinnor. kerna ska kunna jämföra sina resultat med övriga riket. Man kan reflektera över klinikens omoperationer uppdelat på bland annat kirurgisk teknik och patientens kön. Intresserade kliniker kan beställa sina kirurgers enskilda resultat. Krypterad fil levereras till den bråckansvarige kirurgen samt till verksamhetschefen. Detta ger möjlighet att identifiera kirurger som behöver utökat stöd eller tvärtom kirurger som är redo att handleda andra. Glädjande nog ser vi hur klinikerna ständigt strävar efter att förbättra sina resultat. Operationsmetoder 1992-2021 Figur 2 visar hur svensk bråckkirurgi har utvecklats avseende val av operationsmetod för män och kvinnor under de senaste trettio åren. I början av 1990-talet opererades både kvinnor och män med suturplastiker enligt Shouldice eller som en modifierad Bassini-plastik. Man lagade inguinalgolvet i lager. Lichtenstein populariserade den öppna nätplastiken där inguinalgolvet förstärks med ett syntetiskt nät. Tekniken ansågs revolutionerande, då den var lätt att lära och kraftigt minskade risken för att drabbas av återfall. Män har fortsatt opererats med främre nätplastik medan val av operationsmetod för kvinnor genomgått en drastisk förändring efter att registerstudier visat att kvinnor i betydligt högre omfattning än män drabbades av tidiga omoperationer. Fyrtio procent av dessa tidiga återfall var femorala, trots att det primära bråcket som opererats var inguinalt5. Idag opereras cirka 80 procent av kvinnorna med laparoskopisk teknik, där man har möjlighet att visualisera alla tre bråckportarna på ett smidigt och atraumatiskt sätt, och härmed missas inte de femorala bråcken. Figur 3 visar att risken för omoperation hos kvinnor har minskat avsevärt sedan 1992 och således inneburit en påtaglig kvalitetsförbättring för denna grupp av patienter. Operationer i dagkirurgi Ett mått på kvaliteten på svensk bråckkirurgi har sedan starten varit andel bråck som är omoperationer. Vid starten låg den siffran på 17 procent och har idag sjunkit till under tio procent, vilket är ett mycket fint resultat och visar en avsevärd kvalitetsförbättring för våra bråckpatienter och för svensk sjukvård. Idag görs de flesta operationer i dagkirurgi med kort rehabilitering6. Forskning Totalt 30 års insamling av prospektiv data har resulterat i mer än 380000 registrerade ljumskbråckplastiker, över 80 vetenskapliga artiklar och tolv avhandlingar. Det är ett världsunikt material som har utgjort basen för utvecklingen av den högkvalitativa och internationellt aktade bråckkirurgi som bedrivs i Sverige. Nationella registerstudier är ofta observationsstudier, där effektiviteten i vården kan studeras. Inga patienter eller vårdgivare exkluderas och resul-
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=