48 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 1 • 2023 Vissa anser det vara av vikt att adherenslösa hela tunntarmen, medan andra anser att hindret skall lösas och distala adherenser lämnas, så länge de inte inskränker nämnvärt på lumen. Vad nämnvärt innebär kan diskuteras, men tunntarm där ett normalstort koloskop kan ta sig upp, brukar erfarenhetsmässigt släppa förbi tarminnehåll. Vid värdering av exempelvis Crohn-strikturer kan man använda en Foley-kateter med lätt uppblåst ballong. Ofta har jag konstaterat att det finns en brid som delats, men vid några tillfällen har jag varit glad att jag ställt mig frågan varför det finns en brid. Vad som är viabelt vid en snörfåra eller closed loop kan vara svårt att se, men peristaltik och återhämtning efter en paus är lovande. Upptag av ICG (indocyanin green) kanske inte är Bakjoursfallet del 2 evidensbaserat i denna situation, men intuitivt tillämpligt och många operationsavdelningar har nog kamera med NIR-laser som kan användas både laparoskopiskt och öppet. Vid stor utbredning av påverkad tarm kan det vara klokt att inte resecera tveksamma partier primärt utan planera en second look, där tidpunkten får individualiseras mellan 12–24–48 timmar. Anastomosen kan eventuellt lämnas till dess. Självklart kan det finnas goda skäl att lämna en ventrikelsond postoperativt, men i det aktuella fallet var ventrikeln tömd, anamnesen var kort, tarmen inte paralytisk och patienten väl förmögen att försvara sin luftväg, så den drogs. Gällande postoperativ nutrition är jag pragmatisk. Med tanke på mängden vätska som produceras oralt om Treitz bör det finnas goda skäl att förbjuda den postoperativa patienten att dricka. Och med tanke på att den mesta fasta föda förvandlats till vätska väl innan den når Bauhini är min grundregel att liknande patienter får äta om aptit finns – när de vill och vad de vill. Målet är ju att patienten skall återgå till sitt normala liv så fort som möjligt. Jag önskar åter uppmärksamma läsaren på att denna reflektion inte gör anspråk på ens lägsta evidensgrad. Däremot hoppas jag att den yngre läsaren kan inspireras till diskussioner med mer seniora kollegor och själv söka uppdaterad information och riktlinjer kring de frågeställningar som lyfts. Eller varför inte starta forskning kring en kunskapslucka i litteraturen? Pris för Bästa skriftliga vetenskapliga arbete under ST En spännande väg till klinisk forskning kan vara det individuella skriftliga vetenskapliga arbete som varje ST-läkare skriver under sin specialisttjänstgöring. Som ett led i att öka intresset för klinisk forskning bland kirurger och som inspiration till att börja forska, delar Kommittén för Kirurgisk Forskning (KKF) och Kirurger Under Utbildning (KIRUB) årligen ut två priser på 5000 kr vardera för bästa skriftliga vetenskapliga arbete för ST-läkare i kirurgi. Pris tilldelas två författare som visat prov på gott medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt samt nyfikenhet inför sina ämnesval och kan tillhöra såväl etablerade som icke-etablerade forskargrupper. Landets ST-studierektorer i kirurgi uppmanas härmed att mejla färdiga skriftliga vetenskapliga arbeten till Svensk Kirurgisk Förening. ST-läkarna kan även själva skicka in sina färdiga och godkända arbeten. KIRUB nominerar därefter arbetena till KKF. KKF utser sedan två pristagare bland de nominerade. För att kunna erhålla pris för bästa skriftliga vetenskapliga arbete under ST ska ST-läkaren vara medlem i Svensk Kirurgisk Förening och inte vara disputerad vid erhållandet av specialistkompetens. Prisutdelning sker under Kirurgveckan i Örebro 2023! Bidrag mailas senast 30 april till ordforande@kirub.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=