187 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 4 • 2023 tenta statistiker, vilket är av stor vikt vid våra ibland metodologiskt komplicerade projekt. Oersättlig forskningssköterska och administrationshjälp finns också nära. Under åren har det utvecklats regionalt, nationellt och även internationellt samarbete, där forskningsgruppen även deltagit i kliniska prövningar (till exempel just avklarade multicenterstudien IntAct). Vårt signum måste ändå sägas vara registerbaserade observationsstudier med fokus på kausal inferens, vilket förutsätter initierad insyn i epidemiologiska principer, statistiska modeller av olika komplexitet, och inte minst olika svagheter och begränsningar som kan uppstå. Framför allt har forskningen centrerats kring etiologi, prevention, prediktion och konsekvenser av anastomosläckage efter främre resektion för rektalcancer. Kvalitetsregistret för kolorektalcancer (SCRCR) har använts i stor utsträckning, men även retrospektiv journalgranskning. Mindre prospektiva och translationella studier utifrån lokal biobank har också genomförts. Under planering är nu kliniska prövningar, där mycket fokus ägnas åt nära förestående randomiserad studie om selektiv användning av avlastande stomi. Forskningsprojekt Rektalcancer Rektalcancer är en sjukdom som drabbar drygt 2000 svenskar varje år. Kirurgi med eller utan förbehandling i form av strålning och cytostatika utgör standardbehandling, även om behandlingen för rektalcancer differentierats på ett anmärkningsvärt sätt de senaste åren; såväl watch-andwait som immunterapi håller på att finna sin roll och alltfler patienter kan numera behålla sin ändtarm. För tumörer i övre och mellersta rektum är den vanligaste operationen främre resektion, vilket innebär en kolorektal eller en koloanal anastomos, med målet att förutom bot från cancer bevara tarmkontinuiteten1. Anastomosläckage Tyvärr är det inte alls ovanligt med anastomosläckage (10–20%), ett fenomen som tenderar bli allt vanligare ju noggrannare man undersöker och ju längre man följer upp patienten2,3. Axiomatiskt brukar det hävdas att en anastomos behöver god blodförsörjning utan spänning, men det är sannolikt få anastomoser som de facto havererar på grund av ischemi; patofysiologin ter sig betydligt mer komplex än så, där etablerade riskfaktorer för läckageutveckling exempelvis innefattar lågt belägen anastomos, manligt kön, preoperativ strålning, samsjuklighet, men även obesitas och rökning4. Här har vår forskningsgrupp genomfört ett antal studier kring mer omdiskuterade riskfaktorer, där vi i motsats till en del tidigare studier inte funnit riskökning bland patienter behandlade med icke-steroida inflammationsdämpande läkemedel (NSAID)5,6 och heller inte att en hög ligatur av arteria mesenterica inferior skulle orsaka läckage7,8. Intressant nog understöds det senare av mekanistiska studier genomförda i Umeå, där perfusionen kring anastomosen inte särskilt verkar försämras utifrån ligaturnivå9, men däremot som funktion av anastomoshöjd10. En egentligen oförklarad könsskillnad Stora Forskarpriset Conwy Castle, norra Wales, i all sin prakt – ovanligt nog utan horisontellt regn.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=