265 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Referat Kirurgveckan Val av behandling har en stor variation både inom länder och mellan enskilda kirurger beroende på kirurgens erfarenhet, patienternas preferens och vilka incitament och möjligheter som finns för uppföljning. Studier visar att de kirurger som behandlade få cancerpatienter per år, i större utsträckning valde total tyreoidektomi och radiojod. Vidare såg man att livskvalitet (QoL) inte skiljer sig mellan patienter som opererats med lobektomi jämfört total tyreoidektomi, men att lobektomerade gruppen uttryckte större oro för återfall (McDow et al 2021 Ann Surg, Ahmadi et al 2020 Thyroid, Bongers et al 2020 Surgery, Chen et al 2022 JAMA Surg). Volymer internationellt Antalet operationer per kirurg ute i Europa och USA skiljer sig också mycket jämfört med Sverige. En amerikansk studie har visat att komplikationsrisken ökar om man gör färre än 26 total tyreoidektomier per år och kirurg. I USA utför 87 procent av kirurgerna i median sju totala tyreoidektomier per år och 21 procent av kirurgerna gör endast en operation per år (Adam et al 2017 Ann Surg). Så små volymer är ovanligt bland svenska kirurger. Redan 2015 ändrade American Thyroid Association sina riktlinjer för lågrisk tumörer och man rekommenderar lobektomi och ej rutinmässig radiojodbehandling. Jämfört med amerikanerna har europeiska riktlinjer från European Society for Medical Oncology från 2020 lite mildare rekommendationer där tidigare exposition för strålbehandling och familjehistoria vägs in och det är valfritt att ge radiojodbehandling. Ska svenska rekommendationer ändras? Fördelarna med våra riktlinjer är att behandling med total tyreoidektomi och radiojod möjliggör enkel uppföljning med ultraljud och S-Tyreoglobulin samt ger en något mindre risk för återfall. När man i större utsträckning väljer lobektomi jämfört total tyreoidektomi förväntas färre kirurgiska komplikationer frmaförallt recurrens-pares samt hypokalcemi. Därtill minskar kostnaderna eftersom lobektomi kan utföras i dagkirurgi och antalet kompletterande lobektomier minskar. Kortsiktigt ses högre livskvalitet (QOL) hos patienter som opererats med lobektomi jämfört total tyreoidektomi, men de skillnaderna jämnas ut sex månader efter behandling. Symposiet avslutades med en intressant diskussion där åhörarna och panel var eniga i att vi bör minska behandlingen både vad gäller kirurgi och radiojod men att detta innebär svårigheter med uppföljning. Inom svensk sjukvård finns inte samma incitament och kapacitet för uppföljning och idag finns ingen tydlig evidens för hur dessa patienter bör följas upp. Frågorna är många inför en omställning; Hur maximeras patientnyttan mot vårdkostnader? Vem ska följa patienterna och hur länge? Hur avslutas kontrollerna? Det behövs därför bättre studier inom uppföljning och det krävs en ökad kunskap inom tumörbiologi för ännu bättre riskstratifiering. Paneldiskussionen leddes av moderator Matilda Annebäck. Föreläsare från vänster Jakob Dahlberg, Carolina Nyhlen och Christofer Julin.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=