Svensk Kirurgi nr 5-23

269 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Referat Kirurgveckan KIRUBs program under Kirurgveckan Transplantation – bytt är bytt! SALIM TAMIMI Stockholm salim.tamimi@capiostgoran.se Transplantationskirurgi är en spännande del av kirurgin som många ST-läkare ofta hör om, men sällan exponeras för. Kirurgin är koncentrerad till universitetsklinikerna och med undantag för uttagsoperationerna, och för vissa, randningar, är detta något som sällan blir en stor del av den allmänkirurgiska utbildningen. Bilden av transplantationskirurgin Den gängse bilden av transplantationskirurgin är att den är jourtung, brådskande och för många något som tränger undan patienter från den egna akutlistan mitt i natten. Från KIRUBs sida ville vi gärna nyansera och belysa transplantationskirurgins plats och arrangerade därför ett seminarium om detta under Kirurgveckan, med fokus på vad varje STläkare behöver känna till kring processen, den kirurgiska tekniken och kanske viktigast – vad gör vi med transplanterade patienter när de dyker upp på våra kliniker. Till vår hjälp fick vi två tunga namn inom svensk transplantationskirurgi – Per Lindnér, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dessutom ordförande i Svensk Transplantationsförening och Helena Taflin, överläkare vid samma klinik. Föreläsningen inleddes med en redogörelse av organisationen för transplantationsverksamheten och en beskrivning av det nordiska samarbetet. Scandiatransplant är den gemensamma organisationen för Norden och Estland, genom vilken det sker ett utbyte av organ. Därifrån organiseras också en urgent call-lista där organ prioriteras till akut behövande i Norden, oavsett nationalitet. Olika typer av död Vi fick veta att transplantationskirurgi inte är så ovanligt som man kan tro i Sverige och både antalet transplanterade och antalet donatorer ökar, 750 transplantationer och 193 donatorer 2021. Med detta som bakgrund, gicks kriterierna för att bli aktuell som donator igenom. Det finns två olika sätt som man kan bli donator, DBD och DCD. Vid DBD (Donation after Brain Death) har patienten avlidit i total hjärninfarkt med bibehållen cirkulation och god organfunktion. Det relativt nya begreppet död efter cirkulationsstillestånd förkortat DCD (Donation after Circulatory Death). Det är samma död, total hjärninfarkt, men förfarandet är olika. Vid DCD har man bedömt fortsatt behandling som utsiktslös. Man tar därför ett beslut på IVA att avbryta den livsuppehållande behandlingen. Respiratorn stängs av och om patienten får cirkulationsstillestånd inom en viss tidsram kan patienten bli donator. Efter fem minuters väntan den så kallade no-touch perioden förs donatorn in till operation och uttagsoperationen påbörjas. Donation från levande donatorer berördes enbart kort. Hur gör man då? Vi fick en ordentlig genomgång av donatorsoperationens olika faser, där organen palperas igenom och därefter följer friläggning och mycket snabb kateterisering, kylning och uttag av organen för att få en så kort ischemitid som möjligt. Genomgående är att operationen också ska präglas av värdighet och respekt och att det alltid finns en etisk aspekt på kirurgin som blir påtaglig under operationen, då

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=