Svensk Kirurgi nr 5-23

270 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Referat Kirurgveckan donatorns cirkulation upphör i slutet på ingreppet. Med fokus på lever och njurar, gavs en noggrann redogörelse för hur organ omhändertas och sätts in i donatorn. Något som var okänt för undertecknad var att framför allt levern kan fortsätta att perfunderas via en hjärtlungmaskin innan uttag, för att optimera förutsättningarna för att organet ska fungera så bra som möjligt i donatorn. Steg för steg fick vi lära oss hur mottagarna selekteras fram via en transplantationskonferens, hur de implanteras i mottagaren och hur det postoperativa förloppet ser ut. Transplantation är en kostnadseffektiv operation. Vid till exempel njurtransplantation, har samhället hämtat hem kostnaden för ingreppet efter 1–1,5 år och efter detta gör samhället vinst genom återgång till arbete och minskade sjukvårdskostnader. Men kanske av störst betydelse så ökar patientens livskvalitet markant. En njurtransplanterad patient lever fem–tio år längre jämfört med dialyspatienter och många patienter fruktar mer att åter hamna i dialys mer än att dö. Efter transplantationen Vad behöver en ST-läkare känna till när patienter som är transplanterade kommer till akutmottagningen eller för fortsatt postoperativt omhändertagande? Det vanliga är det vanliga, det vill säga samma postoperativa komplikationer som drabbar alla opererade patienter. Vid njurtransplantation är ileus ovanligt, då dissektionen sker retroperitonealt. Njurtransplanterade drabbas av urinvägsinfektioner, ärrbråck förekommer och snittet läggs inte i medellinjen utan i höger fossa eller flank. Transplantationsspecifika komplikationer är hydronefros på grund av trängsel i uretären eller reflux upp till njuren då det inte finns något naturligt refluxskydd i övergången mellan uretär och urinblåsa. För levertransplanterade är de viktigaste komplikationerna att känna

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=