Svensk Kirurgi 2-15

93 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 rationer i samma ljumske (Fig 1). Endoskopisk operation (E-PMR) var associerad med en lägre risk för omo­ peration jämfört med Lichtenstein vid de två första recidivoperationerna (p<0,05). Risken för omoperation var lägre om recidivoperationen utför­ des vid annan enhet än den enhet som utförde föregående operation (p<0,05). Denna skillnad var dock ej signifikant om man justerade för ope­ rationsmetod. För patienter som han­ terades på enheter som inte utförde bakre nätplastiker (PMR), var risken för omoperation lägre om patienten hänvisades till enhet som utförde bakre nätplastiker. Delarbete 2 4 Under åren 1992–2008 registrerades 19582 operationer för recidivbråck i SBR på 17386 patienter. Föregående operation fanns registrerad i registret för 5565 av dessa. Den kumulativa incidensen av omoperation var lägst för endoskopiska operationer tätt följd av öppna bakre nätplastiker (Fig 2). Risken (Hazard Ratio) för omo­ peration var 2,27 (CI 1,27–4,05) för kvinnor och 1,64 (CI 1,43–1,88) för män efter en främre ljumskbråcks­ plastik jämfört med en PMR. Detta beror på en högre andel av femorala bråck hos kvinnor som endast kan åtgärdas med en PMR. Även då alla femorala recidivbråck exkluderades i analysen var risken för omoperation lägre för PMR, 0,78 (CI 0,62–0,98) p=0,031. Detta indikerar en meka­ nisk fördel för de bakre nätplasti­ kerna även vid inguinala recidiv jäm­ fört med AMR. Då man planerar en recidivopera­ tion måste man ta hänsyn till vilken metod man använt vid föregående operation. Om föregående opera­ tion var en främre plastik (sutur eller nät) och recidivbråcket opererades med en AMR, var risken för omope­ ration mer än dubblerad (2,17 CI 1,69–2,79, p<0.001) jämfört med en PMR. Delarbete 3 och 4 Dessa båda arbeten utgår från regio­ nal population i västra Skåne där samtliga operationer för recidivbråck i Helsingborg/Ängelholm, Lund/ Landskrona samt Malmö inkludera­ des till och med 31 december 2007. Samtliga patienter har fått svara på ett validerat formulär med två frågor som besvarats med Ja eller Nej: ”– Har du efter operation märkt en ny knöl i ljumsken?” ”– Har du haft andra besvär eller obehag efter operationen?” Dessutom besvarade patienterna Inguinal Pain Questionnaire IPQ som är ett validerat svenskt instrument att värdera kronisk ljumsksmärta och påverkan av dagliga aktiviteter. Patienter som svarade Ja på någon av ovan nämnda två frågorna kallades för klinisk efterundersökning. Avhandlingsreferat Inguinalt bråck Främre nätplastik Bakre nätplastik AMR-Anterior Mesh Repair PMR-Posterior Mesh Repair Figur 1. Kumulativ incidens av omoperation beroende av antalet recidivoperationer i samma ljumske, SBR 1992–2006. No. at r isk # 1 12 104 8 975 6 262 3 947 2 364 1 060 # 2 4 199 2 666 1 655 932 489 250 # 3 310 194 113 64 36 20 # 4 32 15 7 3 0 0 Years Cumulative incidence of reoperation