Svensk Kirurgi 2-15

94 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 Delarbete 3 5 Detta arbete syftade att studera upp­ komsten av ett andra recidiv efter en första recidivoperation. Totalt inklu­ derades 815 förstagångs recidivope­ rationer på 767 patienter. Av dessa var 401 främre nätplastiker (AMR) och 414 bakre nätplastiker (PMR). De senare utgjordes av 208 endosko­ piska (E-PMR) och 206 öppna bakre nätplastiker (O-PMR). Uppgift om den primära ljumskbråcksoperatio­ nen fanns för 83 procent av recidiv­ bråcken. Formuläret med de två frå­ gorna besvarades av 66 procent av patienterna och 69 procent av de som angett ny knöl/besvär blev föremål för klinisk efterundersökning. Skillnader mellan könen En bakre nätplastik användes vid 83 procent av operationerna på kvinnor och vid 50 procent hos männen. Ett femoralbråck diagnostiserades vid 41 procent av operationerna hos kvin­ norna och i tre procent hos männen. Motsvarande siffror för primära bråck (SBR 2004–2013) visade förekomst av femoralbråck hos 23,5 procent av kvinnor och 0,9 procent hos män. Fyrtioåtta procent av kvinnorna som primärt var opererade med en främre plastik hade ett femoralbråck vid recidivoperationen. Ingen skill­ nad i prevalensen av ett andra recidiv mellan män och kvinnor noterades (Log Rank test, p=0,461). Andra recidiv i relation operationsmetod PMR visade en lägre kumulativ inci­ dens av ett andra recidiv jämfört med AMR, Log Rank test p=0,025 (Fig. 3). Det fanns ingen skillnad mellan endoskopisk (E-PMR) och öppen bakre nätplastik (O-PMR) (Log Rank test p=0,276). En subgruppsanalys av de öppna bakre nätplastikerna visade en högre andel andrarecidiv efter TIPP – Trans Inguinal PrePeritoneal plastik 28 pro­ cent jämfört med operationer med Nyhus teknik (transversellt snitt ovan inguinalkanalen) 2,5 procent (Log Rank test p<0,001) (Fig. 4). Om den primära operationen var en främre plastik hade PMR en lägre risk för ett andra recidiv jämfört med en AMR och om den primära ope­ rationen var en PMR hade en AMR en lägre risk jämfört med endosko­ Avhandlingsreferat Figur 3. Kaplan-Meyer plot visande kumulativa incidensen av andra recidiv efter en första recidivoperation för främre nätplastik (AMR) och bakre nätplastik (PMR) Log Rank test p=0,025. Figur 2. Kumulativ incidens av omoperation för olika operationsmetoder, SBR 1992–2008. Time after recurrent hernia repair (years) Laparoscopic Sutured repair Lichtenstein Plug repair Open preperitoneal Other Cumulative incidence of reoperation No. at risk Laparoscopic 4035 2129 2249 1572 1086 746 328 Sutured repair 1064 868 705 578 466 356 241 Lichtenstein 8334 6399 4376 2723 1404 699 228 Plug repair 2450 1954 1440 970 497 151 11 Open preperitoneal 1831 1401 1045 766 544 363 194 Other 1852 1415 1061 766 500 301 182