Svensk Kirurgi 3-16

136 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 3 • 2016 D etta initiativ har tillkom- mit då Läkarförbundet och specialistföreningarna under flera år varnat för att fortbildning av specialister håller en mycket ojämn kvalitet. Det finns inga klara regler, för vare sig arbetsgivare eller arbets- tagare och man kan misstänka att avskaffandet av LIF-avtalet har inver- kat menligt på möjligheten att fort- bilda sig externt i form av kurser och konferenser. Läkarförbundet har utbildat i konceptet och varit drivande i att organisera dialogmöten inom öppen- vården. Svensk Kirurgisk Förening blev nu tillfrågad om kirurgprofessio- nen var intresserade av att prova kon- ceptet. På uppdrag av SKF blev Ann Kjellin och Helena Taflin utsända för att göra den första fortbildningsdialo- gen på kirurgkliniken i Skövde som förtjänstfullt hade accepterat att vara pilotklinik. De utsändas perspektiv Det hela inleddes med att vi båda fick en mycket kort utbildning i hur Utbildning Fortbildning i dialog Läkarförbundet har initierat en fortbildnings- ”SPUR” där man varit noga med att betona att det inte är en inspektion som den tradi- tionella SPUR utan mer är att betrakta som ett dialogmöte mellan utsända diskussions- partners och den berörda kliniken. Den första kirurgkliniken att delta i ett dialogmöte är Skövde och både de utsända moderatorerna och mottagande klinik ger här en rapport med sina intryck. konceptet ”Fortbildning i dialog” är upplagt. Utbildningen syftade till att beskriva målbilden, hur genomför- andet skulle planeras, facilitatorns/ moderatorns roll, vilka tillgängliga resurser som fanns, hur och var redo- visning skulle ske med mera. Rollen som facilitator innebär att man skall medverka till att vägleda kliniken mot att från klinikens egna behov formulera hur man vill arbeta med fortbildningsfrågan lokalt. Det är en helt öppen dialog och inven- tering som utgår från klinikens egna behov utan några uppifrån förbe- stämda krav, rekommendationer eller målsättningar. Målet är att komma fram till en handlingsplan för det fortsatta förbättringsarbetet på kliniken. Innan det formella dialogmötet genomfördes en kartläggning i form av en e-enkät på liknande sätt som vid SPUR-granskning. Enkäten utgår från fyra bestånds- delar som är väsentliga avseende kunskapsinhämtning. Dessa är Lärandemiljö , där en god lärande- miljö kännetecknas av en tillåtande kultur där alla förväntas dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Grundförutsättningar , basala fakto- rer såsom verksamhetens inriktning, basala kompetens och internettill- gång. Styrning , avser behovet av att fokusera lärandet på såväl verksam- hetens som den enskilde specialis- tens utveckling. En viktig del av styr- ningen är att varje läkare bör ha en fortbildningsplan som utvärderas och revideras årligen. Slutligen kartläggs området Resurser , som avser möj- ligheten att avsätta tillgångar och tid för lärande, både extern utbildning som konferens/kurs samt verksamhe- tens interna fortbildning, men även möjlighet att avsätta tid för kollegial dialog och egen reflektion. E-enkäten skickades till alla spe- cialister på kliniken. Läkarförbundet ansvarade för påminnelser och sam- manställning av data. Ett bekymmer med enkäten var att svarsfrekvensen endast var 50 procent trots att flera påminnelser hade skickats ut. Det sammanställda resultatet fick vi facilitatorer därefter tillgång till i HELENA TAFLIN Göteborg helena.taflin@vgregion.se ANN KJELLIN Stockholm ann.kjellin@karolinska.se