Svensk Kirurgi nr 1-21

31 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 1 • 2021 ÖAK Syftet med obesitaskirurgi är att minska komorbiditet och därmed även förlänga livslängden. Minskad komorbiditet redovisas i årsrapporten från SOReg. Vad gäller livslängd talar SOS-data för att man adderar tre år. I SOS-materialet användes dock till stor del bandningsoperationer som ej visade sig vara speciellt effektiva och om man ser på moderna ingrepp så hamnar man kring 6,7 år (Schauer et al. Impact of bariatric surgery on life expectancy in severely obese patients with diabetes: a decision analysis. Ann Surg. 2015). Med 4700 ingrepp utförda 2019 blir det 31490 per- sonår! Om man jämför det med all kirurgi för primärtumörer i övre abdo- mina organ så kan man se betydelsen av obesitaskirurgi. Då har jag räknat på 20 procent tioårsöverlevnad efter operation av tumör i esofagus, ven- trikel, gallvägar och pankreas och 40 procent tioårsöverlevnad för opererade levertumörer. Utifrån medelålder har jag uppskattat att dessa patienter sedan lever i genomsnitt i tio år till samt att överlevnad utan operation i genom- snitt är ett år. Cancerkirurgin ger då uppskattningsvis 16128 adderade livsår för 2019, det vill säga ungefär hälften av obesitaskirurgin! Övre abdominell cancerkirurgi Universitetsklinikerna sysslar i första hand med malign kirurgi med enstaka undantag, exempelvis har Uppsala kvar obesitaskirurgin. Nedan följer en översikt med siffror från Socialsty- relsens databas över slutenvårdsdiag- noser, cancerdiagnoser, operations- tillfällen och dödsorsaker. Esofagus och ventrikelkirurgin har en långsamt sjunkande kurva medan pankreas och lever/gallvägskirurgin ökar. Figur 9. Figur 10. Figur 11. Fig 15. Andel av Befolkningen med BMI>30, data från Folkhälsomyndigheten 2015-2018. Esofagus Cardiacancer räknas oftast till esofa- gus men inte i operationskoder eller diagnoskoder. Därför gäller dessa siffror för tumörer ovan cardia. Det har varit en lätt ökning av fall över de senaste tolv åren, kanske till följd av en ökande vikt i befolkningen vilket samvarierar med den viktigaste risk- faktorn som är refluxsjukdom. Ope- rationsfrekvensen har varit ungefär densamma och antalet dödsfall har faktiskt ökat med 25 procent. Fli- tigast opereras det på patienter från Skåne och Gotland, minst på Jämtar (figur 16). Ventrikel Det är en fortsatt minskning av antalet ventrikelcancerfall i Sverige, sannolikt till följd av färre ulcus, men opera- tionsfrekvensen ligger ganska stabilt. Dödsfallen har gått ner mer än inci- densminskningen vilket talar för en bättre behandlingseffekt med kirurgi och cytostatika. Sett över tid har Norr- botten haft flest fall som opererats och Västmanland minst (Figur 17).