Svensk Kirurgi nr 1-21

47 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 1 • 2021 Kåseri också med de yngsta bråckopererade kollegerna var hans resultat klart underlägsna. Det kan därför tyckas att det var lite märkligt att han fick patienter från både när och fjärran, men det var kanske på grund av de dåliga resultaten som man bara skick- ade patienter till honom om de hade jättelika bråck, om de hade femte, sjätte eller sjunde recidivet eller om de på annat sätt hade särskilda besvär efter tidigare operationer. Det är kon- stigt att han blev så berömd. En fantastisk kliniker Ytterligare en kirurg som jag gärna vill nämna var känd som en fantastisk operatör. Han blev inbjuden till värl- dens alla hörn för att berätta om sina fina operationsresultat, vilka var av absolut världsklass. Det var verkligen roligt att höra honom eftersom han var en rolig och spirituell föreläsare (jag hörde honom två gånger, båda gångerna i andra världsdelar), som lät åhörarna erfara ständigt nya finesser från både före, under och efter själva kirurgin. Han tillhörde de kirurgiska mångsysslarna och kunde därför presentera nya rön och goda resultat inom många områden och hade dess- utom förmågan att se in i framtidens resultat. På hemmaplan var han mer sparsmakad med föreläsningar om de egna resultaten, kanske beroende på att han oftast var upptagen med att planera nästa föreläsningsturné till länder långt, långt borta. Dessvärre hade han sällan tid att skriva veten- skapliga artiklar, så man fick nöja sig med föreläsningarna och hans mer generella åsikter. Poängsättning av kirurger Om man då skulle få för sig att klas- sificera kirurger efter hur bra de är förstår man hur väldigt svårt det är eftersom en god kirurg ska ha så många kvaliteter. Kanske vore det bäst med någon form av score, vilket ligger i tiden med den ständigt åter- kommande metoden New Public Management (NPM). Där skulle man uppmuntras att mäta och granska och gärna ge poäng på så skilda saker som teknisk skicklighet, forskningsfram- gångar och undervisningsintresse. Man kan lägga till siffror för konsten att hålla budget och hålla patienterna nöjda (med någon annan score). Alla poängen sammanlagda kan sedan visa hur duktig kirurgen är, och – heureka – kan man till och med jämföra olika kirurger med varandra och ta fram säljande ”topplistor.” Läsvärd filosofisk bok Det finns emellertid en gemensam faktor som ingår i alla informella kvalitetsbedömningar, men som knappast aldrig tilldelas någon poäng i någon kvalitetsscore: omdöme. I filosofen Jonna Bornemarks nya bok ”Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet” diskute- ras omdömet på ett nytänkande och inspirerande sätt. Men … eftersom det inte låter sig mätas får det hän- föras till ”mjuka” kvalitetsdata, som passar bäst i scorernas fotnoter. Men läs gärna boken! Förtroende ett bra kvalitetesmått Dock vill jag slutligen ge mitt eget råd för hur man vet om en kirurg är värd att kallas bra, eller riktigt bra. En kirurg som är riktigt bra hela tiden är nämligen en som har ett Borne- markskt gott omdöme och som prak- tiserar det – inte bara vid en enstaka operation, inte bara vid en speciell operationstyp, inte bara när det gäller att klokt utnyttja den egna kunska- pen och erfarenheten, inte bara när det gäller att uppträda korrekt och att visa att man har integritet och uppfyller höga anspråk på god etik och inte bara avseende förmågan att undervisa, trösta och leda. Han eller hon kan inte alltid allt, men vet var den egna kunskapsgränsen går och vad som kan finnas på andra sidan gränsen och vet när det är dags att begära hjälp. Evidensen  – ett vackert och modernt ord – på att man är en bra kirurg får man när en kollega eller en undersköterska kommer fram och säger: ”Min mamma är sjuk och behöver en bra kirurg. Kan du hjälpa henne?” Får du den frågan har du fått ett kvitto på att du är en bra kirurg!  Att vara en bra kirurg med genomgående hög kvalitet på sina operationer är alla kirurgers mål.