Svensk Kirurgi nr 4-21

179 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 Kolumnen – Samarbete S E S I I LY 179 • en junior ST-läkare som utgör stöd för de två AT-läkarna + är med den seniora kollegan på operation, • en senior ST-läkare som opererar (ofta hela jourpasset, från efter- middag och hela kommande natt) och utgör konsult åt juniora kol- legor och akutläkare, • en bakjour i hemmet som kommer in vid behov, oftast vid svårare ope- rativa fall. Samarbete juniorer – seniorer Denna jouruppställning skapade förutsättning att lära av varandra och möjliggjorde att även juniora ST-läkare oftast kunde vara med på operation. Samarbetet mellan de juniora och seniora kirurgerna funge­ rade utmärkt. Det var självklart att de seniora kirurgerna skulle lära upp de juniora, som snabbt utvecklades ope- rativt. Förutom traumasektionen, finns på Edendale enheter för brännskador, övre gastro, kolorektal, och bröst & thyroidea. Alla sektioner turas om att ansvara för akutkirurgin, vecko­ vis. Utöver brännskade-enhetens åtta platser, har kirurgkliniken 141 egna vuxenplatser och 16 pediatriska plat- ser. IVA sex platser, och high care tre platser. I genomsnitt inläggs åtta nya traumafall dagligen på sjukhuset och antalet inlagda traumapatienter varie- rar mellan 20–90! Det finns ingen enhet för neuro- kirurgi, thoraxkirurgi eller kärlkirurgi i Pmb, men till exempel thorakoto- mier, thorakoskopier, amputationer, perifera och centrala kärlskador var vardagskirurgi och gjordes ofta av kirurgerna i Pmb. Endast enstaka och de mest avancerade ingreppen skickades till Durban. En dag med traumateamet Arbetsdagen börjar kl 07.15 med att en överläkare rondar traumapatien- terna på IVA. Därefter är det gemen- sam timlång morgonrapport för hela kirurgkliniken 07.30. Samtliga inläggningar de senaste 24 timmarna presenteras genomgående med redo- visning av kliniskt status, labprover, röntgenbilder och operationsfynd. Avrapporterande jour beträder ett podium och får vara beredd på frågor från publiken, inte minst från över- läkarna, som sitter uppradade på sär- skilda platser, bredvid podiet. Det kan verka hierarkiskt, men medförde den självklara inställningen att de seniora kirurgerna skulle lära de juniora. Det bidrog till en positiv utbildningskul- tur. Samtidigt ställdes krav på alla att vara väl förberedda och pålästa, inte minst på överläkarna som förväntades bidra med frågor, kommentarer, erfa- renheter och inlägg i diskussionerna. Även överläkarna behövde alltså repe- tera gammal kunskap och hålla sig up- to-date med ny kunskap, för att aktivt kunna ställa och svara på frågor. Sen ankomst till morgonrapporten resul- terade i ”undervisande straff”. Straffet kunde till exempel bli att läsa på och redovisa på nästa dags morgonmöte ”bukens venösa anatomi”, ”tio olika operationssnitt och dess ursprung”, eller ”hur man räknar brännskadeyta på barn”. Dessutom turades alla ST- läkare och överläkare om att föreläsa för varandra cirka 30 min, en–två gånger per vecka på morgonmötena. Undervisning hade en mer självklar plats i vardagen där, och man tillät dessutom undervisning att ta tid. Efter morgonrapporten börjar de på traumasektionen placerade AT- och ST-läkarna att undersöka alla traumapatienter på avdelningen. En daily assessment där kort beskrivning av anamnes, operationsfynd, kliniskt status för dagen, labresultat, förslag på åtgärder/planering ifylles. Det fungerade även som ”ordinations- kort” till sjuksköterskorna. Därefter rondas alla traumapatienter bed- side tillsammans med överläkarna. Avdelningsrond bedside med traumateamet. Överläkaren inspekterar patientens sårskada. Här sker avdelningsrond mellan två operationer och därför bär man sjukhuskläder.