106 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 2 • 2023 Kåseri Bästa möjliga evidens Den kirurggeneration som idag vuxit upp och är kliniskt verksam är den första som systematiskt utbildats för att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Med det menas att man skall följa bästa möjliga evidens när man sköter sina patienter, vilket i bästa fall baseras på metaanalyser av högkvalitativa randomiserade studier. Finns inga sådana får man förlita sig på näst bäst evidensnivå, i avsaknad av det tredje bäst, och så vidare. Vi är nog ganska väl drillade i detta, även om vi ibland trillar dit på att ”göra som vi alltid har gjort” (vilket i enstaka fall dessvärre kan betyda att vi gör om samma fel varenda gång). Från det vetenskapliga synsätt finns ingen återvändo, och förhoppningsvis kan vi alla hjälpa till att vidareutveckla både vetenskapen och vår användning av den nyvunna kunskapen. Det bästa till de bästa En kusin till vår tillit till vetenskapen är att vi gärna tror mer på det som skrivs i de mest välmeriterad medicinska tidskrifterna, som exempelvis Lancet och New England Journal of Medicine. För det kirurgiskt speciella kan Annals of Surgery och British Journal of Surgery ha motsvarande roller, och inom varje subspecialitet finns det sedan någon eller några tidskrifter som har bäst rykte. De här namngivna tidningarna upprätthåller sin kvalitet genom åren just eftersom det anses ”fint” att bli publicerad där (eftersom många läser det skrivna i dessa tidskrifter). Det leder till att många vänder sig dit med sina manuskript och redaktörerna kan välja ut de bästa och publicera dem efter noggranna peer reviewed-processer. Öppen access Under senare år har kvalitetstidskrifterna utmanats av nystartade tidningar som är gratis för läsarna – open access – men där publicistens kostnader och vinst betalas av den eller de som skrivit artiklarna. Det innebär att det finns ett incitament för förlagen att publicera så många artiklar som möjligt eftersom vinsten då blir så stor som möjligt (själva kostnaden att lägga ut artikeln på nätet är ju nästan gratis). Risken finns då att artiklar som har en mer tveksam kvalitet kommer att släppas ut på nätet. Sökmotorer behandlar lika Ytterligare en komplikation är allt färre läser hela tidningar, och färre kommer då att få en vidare översikt över exempelvis en kirurgisk disciplins aktuella forskning. I stället söker man på nätet efter att ha ställt en bestämd fråga, och man får då tillbaka ett antal artiklar som svarar mot den givna frågeställningen. Problemet är då att med nuvarande sökmotorer – som exempelvis PubMed och Cinahl – kommer alla artiklar att behandlas lika, vilket medför att om sökorden är rätt kommer artiklarna från Lancet och från Ulan Bator Medical Journal att ställas sida vid sida utan någon kvalitetskommentar. Förhoppningsvis vet de flesta som söker information att det är viktigt att också förstå Hur liten kan en skillnad vara? I vår kirurgiska vardag vill vi följa bästa möjliga evidens för att ge optimal vård till våra patienter. Vi bör då träna oss i att läsa vetenskapliga artiklar och vara uppmärksamma på att även statistisk signifikans kan innebära klinisk irrelevans, skriver Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, med särskilt intresse för pankreascancer. ÅKE ANDRÉN-SANSDBERG Ystad ake.andrensandberg@gmail.com
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=