8 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp om kunskapsstyrning tillsattes i slutet av 2021 efter en motion i SLS fullmäktige och har sedan dess arbetat intensivt. Arbetet har skett öppet och transparent och material har löpande publicerats på SLS hemsida. För att ge en snabb introduktion till regionernas kunskapsstyrningssystem inledde arbetsgruppen sitt arbete med att ta fram en promemoria som på ett enkelt sätt beskriver bakgrund, organisation och nomineringsprocess, och som publicerades på SLS hemsida. Vad tycker specialitetsföreningarna? För att få tidig input från SLS föreningar om hur föreningarna länkar in i systemet och den organisation som regionerna har byggt upp, och för att få veta hur många föreningar som tar fram egna kunskapsstöd och hur samverkan då ser ut, genomförde vi en enkätundersökning i föreningar. Gensvaret var stort, vi fick svar av 60 av SLS 67 föreningar. Två övergripande slutsatser 1. Det finns en relativt god koppling mellan SLS föreningar och regionernas gemensamma kunskapsstyrningsorganisation. 2. Trots en god koppling verkar det finnas låg legitimitet för systemet bland en del föreningar, i meningen att endast drygt hälften av de föreningar som har en nationell arbetsgrupp inom sitt område instämmer helt eller i ganska hög utsträckning i att sammansättningen är särskilt relevant. Det är också bara hälften som helt eller i ganska hög utsträckning anser att de kunskapsstöd som tas fram är användbara. Samtidigt finns många föreningar som anser att samverkan och kunskapsstyrningssystemet fungerar utmärkt. Föreningar som tar fram egna kunskapsstöd och samverkar med systemet kring dessa är över lag positiva. Tre iakttagelser För att ta reda på mer följde vi upp enkäten med intervjuer med elva föreningar. Vi sammanfattade intervjuerna i tre iakttagelser. 1. Vikten av att synka med specialitetsföreningarna. I de fall organisationen överensstämmer med föreningen så verkar föreningarna nöjda. 2. Nyttan med kunskapsstyrningsorganisationen ligger i att alla de kunskapsstöd som produceras i slutändan omsätts till praktik i den kliniska vardagen. De flesta intervjuade föreningar lyfter en oro för implementeringen och ser detta som den stora svagheten i organisationen som måste lösas. 3. Flera av de intervjuade föreningar anser att kunskapsstyrningsorganisationen är komplex och svåröverskådlig. En bristfällig kunskap om organisationen bidrar sannolikt också till att implementering av kunskapsstöden försvåras. Kunskapsstyrning Professionens medverkan och inflytande avgörande när nya kunskapsstöd ska tas fram Hur är Svenska Läkaresällskapets (SLS) föreningar representerade i regionernas kunskapsstyrningssystem? Hur samverkar föreningarna med systemet? Hur vill föreningarna att SLS arbetar? Detta har SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrningar svaren på. CIA IHRE LUNDGREN Stockholm cia.ihre-lundgren@ki.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=