12 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Uppdraget Sveriges regioner har ett gemensamt system för att styra och utveckla kunskap i vården. Regionerna krokar arm och tillsammans med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskare utvecklas arbetssätten. År 2021 startade det nationella programområdet för kirurgi och plastikkirurgi efter att sjukvårdsregionerna nominerat varsin representant med bred professionell kompetens inom fältet. Expertgruppen fick därmed ett regionalt mandat att driva kirurgiska och plastikkirurgiska frågor nationellt. Gruppen består idag av fyra kirurger och två plastikkirurger där arbetet utgår från en årlig verksamhetsplan som beskriver insatsområden för kommande år. Uppdraget för alla nationella programområden är att leda och samordna styrningen av kunskap inom sitt fält, följa upp och analysera, göra behovsanalyser och så kallade gapanalyser. Konkret innebär det att se om det saknas kunskapsstöd och hitta områden i behov av nya eller uppdaterade kunskapsstöd för att ge bättre kunskap, kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, individanpassning och jämlikhet i hälso- och sjukvården. Nationella arbetsgrupper med särskilda uppdrag Nationella programområden (NPO) tillsätter nationella arbetsgrupper (NAG) som utför uppdrag i specifika frågor. I en uppdragsbeskrivning står vilka kompetenser som bör ingå och regionerna nominerar representanter så att en bred nationellt förankrad arbetsgrupp skapas. I en arbetsgrupp finns experter i primär- och specialistvård, företrädare för kvalitetsregister och eventuella vårdprogram, patientföreträdare och eventuell kommunrepresentant som representerar hela landet. I de flesta fall handlar kunskapsstöden som arbetas fram om vård- och behandlingsriktlinjer inom kirurgi och plastikkirurgi. Kunskapsstöden tas fram utifrån en övergripande gemensam process. Den börjar med en behovsanalys och sträcker sig hela vägen fram till att kunskapsstödet ska implementeras och därefter förvaltas. Hur gör man? För att kunna ta fram ett kunskapsstöd baserat på bästa tillgängliga kunskap krävs en litteratursökning enligt ett ramverk som de nationella arbetsgrupperna ska följa. Börja med nationella riktlinjer Man börjar med att granska befintliga nationella riktlinjer, därefter internationella och sedan systematiska rapporter eller liknande. Hittar man inget underlag går man vidare till enskilda studier. Genom hela processen ska vetenskaplig kvalitet och evidensgrad bedömas. Om det saknas vetenskapligt underlag för en behandling, kan riktlinjer tas fram som är baserade på beprövad erfarenhet av gruppens experter och patientföreträdare. Identifiera kontraindikationer De kunskapsstöd som arbetas fram baseras på bästa tillgängliga kunskap och vården ska kunna ges på ett kvalitetssäkert och jämlikt sätt. Avseende kontraindikationer för kirurgiska behandlingar kan övervikt, rökning, ålder, ASA med mera vara skäl till att neka patienten behandling eftersom risken för komplikationer är för stor i förhållande till patientnyttan. Detta betyder att patienten måste uppfylla vissa villkor för att få vissa behandlingar i den offentliga vården. Det betyder att hälsofaktorer behöver bedömas och kriterier fastställas för att de kirurgiska ingreppen ska ge så Kunskapsstyrning Kunskapsstyrningen för kirurgi och plastikkirurgi Kunskapsstyrningen kan vara snårig att förstå, ordförande för NPO kirurgi och plastikkirurgi beskriver programområdets plats i systemet, hur man arbetar och vilka frågor som är aktuella just nu. Uppdraget är omfattande och påverkar alla aktiva kirurger och plastikkiurger. ANNA ELANDER Göteborg anna.elander@vgregion.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=