13 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 hög patientnytta som möjligt, både för individen och samhället. Förbättringspotential De kunskapsstöd nationella programområdet för kirurgi och plastikkirurgi tar fram har förbättringspotential, vilket betyder att kvaliteten i vården kan förbättras. Exempel på detta är arbetet i den nationella arbetsgruppen för proktologi som startade 2022. Bedömningen var att den proktologiska vården i Sverige behöver förbättras, baseras på aktuell kunskap, bli mer jämlik och tillgänglig. Insatsen är nio diagnosgrupper som presenteras i ett kortfattat vårdprogram, som planeras gå ut för synpunkter i februari 2024 innan nationell remiss. Trauma och ljumskbråck Nästa insatsområde blev 2023 en permanent nationell arbetsgrupp för trauma. Det är en arbetsgrupp i samverkan med fyra nationella programområden: akut vård, perioperativ vård, intensivvård och transplantation, kirurgi och plastikkirurgi. Alla fyra ingår i traumaprocessen och permanent innebär att den nationella arbetsgruppen ska bestå över tid. Så här långt är tre insatsområden i uppstart: rehabilitering efter trauma, nationell traumamanual och kriterier för traumamottagande sjukhus. Lipödem Nationella arbetsgruppen lipödem startade 2023 och uppdraget utgår från SBU-rapporten Lipödem – diagnostik, behandling, upplevelser och erfarenheter från 2021. Målsättningen är att ta fram indikationer för kirurgisk behandling av lipödem inom offentlig sjukvård. Lipödem har nu en ICD-kod och klassas som sjukdom enligt WHO. Regeringen har också gett olika myndigheter uppKunskapsstyrningen bakgrund • När systemet för kunskapsstyrning startade, tänkte man sig ett system som utgår från patientens perspektiv och skapade nationella programområden med uppdrag som akut vård, endokrina sjukdomar och mage-tarm utan hänsyn till om det engagerade en eller flera specialiteter. När det visade sig att ett antal vårdområden inom kirurgin inte platsade i något av programområdena togs beslut om programområdena kirurgi och plastikkirurgi. • Målet med kunskapsstyrningen är att alla invånare ska få en god, jämlik och kunskapsbaserad vård, oavsett var de bor. • Det finns idag 26 så kallade nationella programområden och varje sjukvårdsregion har ansvar för några av dem. • Utöver att ta fram kunskapsstöd ansvarar nationella programområden för - förvaltning av nivåstrukturering - att bidra i arbetet med hur nationella kvalitetsregister utvecklas och används - ordnat införande och ordnad utfasning av läkemedel och behandlingar - att bidra i arbete med statliga satsningar och att samverka med myndigheter inom aktuellt område - kompetensutveckling - att initiera och vara sakkunniga till Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram vård områden lämpliga för genomlysning för Nationell högspecialiserad vård Läs mer: NPO kirurgi och plastikkirurgi | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se) Arthur Jänes Daniel Wowinski Ulf Gustafsson Johan Berggren Claes Hjalmarsson NPO kirurgi och plastikkirurgi Ordförande Anna Elander, plastikkirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen Ledamöter Arthur Jänes, kirurgi, Sundsvalls Sjukhus, Norra sjukvårdsregionen Daniel Nowinski, plastikkirurg, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige Ulf Gustafsson, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion StockholmGotland Johan Berggren, kirurg, Kirurgiska kliniken Kalmar Sydöstra Sjukvårdsregionen Claes Hjalmarsson, kirurg, Hallands sjukhus, Södra Sjukvårdsregionen draget att göra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. De kirurgiska erfarenheterna av stora fettsugningar är goda när det gäller hur de kan göras på ett säkert sätt. För närvarande görs inga ingrepp inom offentlig vård och uppdraget är att bedöma om de ska göras och i så fall när. Den kirurgi som avses är en omfattande fettsugning av kroppsdel som minskar belastning på leder, förbättrar fysisk funktion och minskar smärtan. Utmaningen är att vetenskapen inom området är mycket tunn samtidigt som patienter och kollegor menar att ingreppet avsevärt förbättrar livskvaliteten. Utöver litteratursökning och intervjuer med experter kommer enkäter från både patienter och vårdgivare ge underlag i syfte att undersöka om det går att sätta indikationer baserade på konsensus med prospektiv uppföljning av kirurgin och patientnyttan. Bröstreduktion Ytterligare ett insatsområde är bröstreduktionsplastik, där Nationella medicinska indikationer från 2008 uppdateras. Det nationella Kunskapsstyrning
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=