Svensk Kirurgi nr 1-24

24 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Akut- och traumakirurgi Ökande subspecialisering Kirurgin har under det senaste seklet utvecklats till att omfatta fler och fler kirurgiska subspecialiteter, detta som en del av en allmän förmågeutveckling och specialisering inom sjukvården och samhället. Exempelvis har de statliga utredningarna ”En nationell cancerstrategi för sjukvården” (SOU 2009:11) och ”Träning ger färdighet” (SOU 2015:98) förordat en specialisering inom cancerkirurgin, givit stöd till samordning genom regionala cancercentrum och lagt grunden för en ökad regionalisering och nivåstrukturering. Vissa komplexa planerbara behandlingar ska till exempel utföras endast på vissa sjukhus inom varje region eller nationellt. Akutkirurgen – generalisten Detta innebär att ett fåtal kirurger utför mycket av den högspecialiserade kirurgin på ett fåtal av landets sjukhus, detta i syfte att öka kvaliteten och förbättra utfallet för patienterna med cancer. Detta är bra. Behandlingsresultaten för många cancersjukdomar och så kallade fåtalsingrepp har förbättrats till stort gagn för de berörda patienterna. Men – inget är bara bra. En långt driven specialisering och nivåstrukturering har, förutom effekterna inom de specialiserade delarna, också påverkat helheten. Det gäller särskilt förmågan hos den stora massan av kirurger att fungera som generalister. Fokus på det specialiserade området ger mindre bredd. Detta riskerar i sin tur att påverka, framför allt, den akuta vården inom kirurgin. Därför måste nu akutkirurgin ges motsvarande möjlighet till utveckling som givits den högspecialiserade kirurgin, inte minst för att den högspecialiserade kirurgiska vården fortsatt ska kunna utvecklas. Det krävs en stabil bas av kirurger som har generalistens förmåga att sköta allt inom kirurgin som inte ryms inom de högspecialiserade områdena. Behovet ökar Behovet av akuta kirurgiska bedömningar och operationer ökar hos gamla och hos dem med kronisk cancer. Den ”grå tsunami” som sker i alla västländer med ett ökande antal äldre som är i behov av akut kirurgi kommer att markant öka belastningen på akutsjukvården. Fler och bättre cancerbehandlingar gör att patienter med spridd cancersjukdom överlever längre och med bättre livskvalitet. Hos dessa patienter ökar behovet av exempelvis subakuta eller akuta avlastande ingrepp i bukhålan. Fler läkare behövs för att ett större antal patienter ska kunna få ytterligare behandling, eller för att patienter ska kunna bibehålla eller öka sin livskvalitet. Del av samma mynt Traumakirurgi och akutkirurgi fordrar liknande kompetens och förmåga. Båda är tidskritiska verksamheter med behov av multidisciplinär Utveckla akutkirurgin – den behövs i freds- och krigstid Satsa på akutkirurgin i syfte att kunna möta framtidens ökade akutkirurgiska behov och se till att Sverige är rustat inför katastrof och krig, skriver Lovisa Strömmer. En allmänkirurg var en gång i tiden en kirurg som kunde hantera de flesta kirurgiska sjukdomar i nästan alla kroppsregioner, både akuta och icke akuta, inklusive trauma. Idag finns inte allmänkirurgen längre, men behovet av kirurger motsvarande allmänkirurgen, generalister, i dagens och framtidens vård är stort. Och det kommer att öka. Akutkirurgi är idag, och ännu mer i framtiden, den subspecialitet inom kirurgin som behöver fylla detta behov. LOVISA STRÖMMER Stockholm lovisa.strommer@regionstockholm.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=